Rekommenderad till mig själv

Pinterest rekommenderade mig idag att jag skulle följa min egen anslagstavla Flowers. Men man får väl tacka för omtanken, eller komplimangen, eller vad det nu är.

Annars såg jag följande underbara bild på This is glamorous. Rummet är fantastiskt, men jag blir lite tokig på bokhögarna.

Igår tände jag värmeljus i mina blågröna iittala kivi på soffbordet. Men jag fick släcka dem, ljusen fladdrade för mycket för min huvudvärk.

Min glödlampa (heter det fortfarande så?) i nattduksbordslampan gick sönder i förra veckan. Röjde bland vårt lampförråd och hittade en med 100w. När jag tände den började Mikael stöna i sömnen, han som utan problem sover med sin egen lampa på. Sen bytte jag till en 60w. Ja, det var väl sådär. Igår köpte Mikael en 25w på Ica. (Fast de har helt andra siffror nuförtiden, men motsvarigheten brukar alltid stå, så jag kör med gamla watt.)

Nu är det perfekt. Ett smeksamt ljus.

Och förresten har en rosenbuske på framsidan presterat några nya knoppar, varav en håller på att slå ut. Vafalls?

5 kommentarer:

Sara sa...

När några goda vänner till mina föräldrar tömde villan och flyttade till mindre slängde de en såndär matta (fast aningens mer rosa) i silke och ull. Den var trasig i kanten men otroligt vacker, men ca 30 kvadratmeter stor, så den gick ju inte att ha i vanliga rum. Det grämer mig fortfarande att jag inte bärgade den och sparade tills jag får ett slott. Eller bara helt sonika klippte av en 15-20 kvadrat! Nu sitter (nåja, ligger) jag här och får nöja mig med min Ikeamatta!

Harriet Klarin sa...

Jag ser bara bokhögarna.
Neurotiskt kanske, men vissa moderna inredningstrender är bara idiotiska.
Tala om att förstöra ett vackert rum.
modren

Anja Olergård sa...

30kvm, det låter som en affärsidé för mattfållare.

Apropå ikeamattor har jag fått den strålande idén att köpa en röd matta (finns långhårig för 299:-) och så kan man byta ut alla accenter i vardagsrummet till julersatt! Har inte ens tagit upp frågan med han som bor här, för jag kan komma på argumenten mot den idén alldeles själv. Men att ha en matta i förrådet 10 månader om året, hur kan man värdera det i förhållande till min lycka?

Och sådan dotter, sådan mor. Eller tvärtom.

Harriet Klarin sa...

Vill bara påpeka att det inte är JAG utan han som jag lever med, som fyller förrådet till sista plats.
Rätt ska vara rätt.
modren

AL sa...

Alltså, ja, det här var en intressant bild. Så många fel och ändå många rätt. Ful och snygg. Samtidigt.

Så här sitter jag och funderar på mina egna fördomar och romantiska idiotier. Är högar av klassiska böcker mindre stök och mer inredning än högar med Jan Guillou? Varför är Chopin på flygel fint men vikingarna på ett elpiano fult. Varför kommer man undan med stök om inramning bara är tillräckligt exklusiv? Du gjorde nog helt rätt i att sänka wattantalet, då ser det mesta iallafall romantiskt vackert ut i ständig skymning...