Grrr, när får jag ett eget receptblock

Var ju hos ny läkare för att be om prover på sköldkörteln, för att förre läkaren som nu slutat höjde dosen och jag har tappat hår och haft hjärtklappning. Jag skulle få ett brev med provresultat. Men han ringde istället, och jag klarar inte oväntade samtal och särskilt inte när jag dessutom fortfarande inte har orkat gå upp ur sängen. Det var därför jag bad om ett brev. Fast så ringer han istället. Jag fattar inte alltid folk som pratar stockholmska, men den här killen har brytning och min hjärna hänger inte med, det märker jag ju. Så jag skrev anteckningar under hela telefonsamtalet, upprepade vad han nyss sagt/jag skrivit, men efteråt är anteckningarna ändå inte vettiga. Ska ringa den 12 dec och boka en tid den 17 dec. För det första är det inte fem dagars väntetid, det är tre veckor. Minst. Och varför bokade han inte in tiden själv? Och varför måste jag komma igen över huvud taget? Ska jag ta prov igen, före den 12, eller före den 17? Eller varför ska jag komma? Jag är alltså i princip hem- och sängbunden. Gå till doktorn för nåt doktorn vill, då säger jag Fine, skriv ett brev. Sånt lämnar jag inte min sjuksäng för. Och jag fick inte ens veta hur sköldkörteln låg till.

D-vitaminet lovade han kolla, men nu vet jag inte om jag vågar lita på att det var "bra". Och jag vet inte om han tog båda värdena (de heter nåt med 0,25 och 1,25) för om det har blivit ett större gap mellan siffrorna är det dåligt, även om standardvärdet är bra. Jag orkar inte komma ihåg varför, men så är det. Kommer inte ihåg om det har med D3 och D6 att göra.

Ja, och sen bad jag om recept på alla mina mediciner. Det är många, kanske femton stycken, exklusive migränmedicinerna som jag får av neurologen. Jag bad om fyra uttag av allt, och inga tidsgränser på uttagen, så att jag kan ta ut alla medicinerna med tre månaders mellanrum. Det är näst intill omöjligt för mig att jonglera alla mediciner och vilka som räcker si eller så länge och vilka som behövs nya recept på fast året inte är till ända osv. Allt det förklarade jag inte, men han måste ju förstå det själv, jag är väl inte den första patienten med många mediciner som ber om nåt särskilt vad gäller uttagen.

Tilläggas kan att jag har gått på denna VC sen jag flyttade hit, och jag vet inte med mig att det blev rätt med medicinerna nån gång. Neurologen har visserligen bara en handfull mediciner som han skriver ut, men de har inte blivit fel nånsin. På lika lång tid.

Ja, så idag hämtade jag ut en kasse mediciner. Och nu är jag irriterad.

Han har skrivit ut så att jag har 831 p-piller kvar att ta ut, ändå har jag fått idag så det räcker ca 10 månader redan. 800 piller är ju två hela år till. Hjälp.

Däremot har han inte skrivit ut några stilnoct över huvud taget. Och sa inte att han vägrade, så jag vet inte om det var ett misstag eller ett medvetet ställningstagande från hans sida. Jag tar ju i princip jämt bara normaldos av dem. Efter sju år borde jag ha börjat knarka större doser om det var så att jag inte själv har koll på det där med tillvänjning. Men ska man behöva kolla på receptet så allt finns med? Han borde kunna följa min lista där namn och doser stod tydligt. Men det kunde han inte.

Jag bad om Alvedon forte, de är på 1 g. Det har jag fått. Får ta 2 om dagen står det på hans instruktioner. Jag har också fått ett recept på Alvedon 500 mg, som jag inte bad om, men av dem får jag ta åtta per dygn. Det blir dygnsdos på 4 g, men med den starkare sorten är max dygnsdos 2 g. Detta är lågstadiematte. Jag dånar.

På flera av recepten, som kommer i askar och byttor om 98 eller 100 tabl och jag ska ta en om dan, blir det ett års förbrukning dagligen med uttag var tredje månad. Precis som det ska vara. Men några såna varjedagsmediciner, som omeprazol, fick jag bara tre uttag av. Så då ska jag alltså komma ihåg om nio månader från nu, eller tidigare egentligen, att jag inte har ett fjärde och sista uttag av den medicinen som alla de andra, och så måste jag ringa vc och boka tid hos läkaren, alt be om påfyllning, om han nu gör det utan att träffas, och också se till att besöket, med minst tre veckors väntetid, kommer en vecka innan tredje uttaget, och felaktigt sista uttaget, är slut så Mikael och jag hinner klara av logistiken att ta oss till apoteket och kanske hämta vid annat tillfälle om allt inte finns hemma. Och jag har hjärntrötthet!!! Sånt som strokepatienter har. Hur sjutton ska jag orka med det här. Jag har bättre och viktigare saker för mig med mina fem minuter energi om dan att rätta personer jag är i beroendeställning av när de gör fel.

Det sista och kanske mest irriterande var mina cymbalta. De är SNRI /antidepressiva, men hjälper mig också med värk och sömn. Min förra läkare skrev allt det där på instruktionen, som om jag själv inte kunde hålla ordning på vilket piller som var till vad. Min nye läkare såg allt det där hon hade skrivit om sömnen och allt och ordinerade då 2 kapslar a 60 mg på morgonen och 2 kapslar a 60 mg på kvällen. 240 g per dag. Jag skrev å andra sidan 2 kaps a 60mg dagl, under morgonmediciner. Inga cymbalta på kvällsmedicinlistan. Fass säger att maxdosen är den jag tar, 120 mg. Vet han att han har gjort nåt potentiellt farligt när han har dubblat en maxdos?

Jo, men 2 tabl a 60 mg ska jag ta på morgonen. Så ett paket med 98 kaps a 60 räcker bara halva tiden, dvs 1 1/2 månad, inte tre månader. Så han skriver att jag ska ta 4 tabl a 60 om dagen, men kryssar sen i att jag ska få ett paket med 98 kaps a 60. Är det ens nåt här som är rätt? Om han gör så måste jag ha åtta uttag för att det ska räcka ett år, men jag har ju sagt att jag vill hämta piller med jämna mellanrum var tredje månad.

Vad får han sin lön för?

Varför får jag inte skriva detta själv? Jag skulle vilja skriva in alla recept, doser, uttagsfrekvenser , osv, och sen kunde bara läkaren kolla (bah!), signera och så blir det rätt. Som det alltid varit. För jag har ju tusen gånger bättre koll på vad jag ska ha och inte, eftersom det är mig och min redan sjuka kropp som drabbas om den inte får nåt den behöver.

Två recept på samma sak, inget recept på det viktigaste, en felaktig doseringsanvisning (och potentiellt skadlig då den var på 200% av maxdosen) men sen när jag väl fick medicinen fick jag en fjärdedel av vad han skrivit ut, och hälften av vad jag ska ha. På en annan medicin som jag fick ut i en ytterligare felaktig dos.

Frågan är vad jag kan göra. Har jag rätt att ha nån med mig som kollar de här sakerna åt mig? Som sköter all onödig kontakt angående felaktiga och saknade mediciner? Nån som mejlar om läkare vill att jag ska dit, och jag inte orkar springa på hans villkor. Måste ju förklara att Först, do no harm, bryts redan när han ber mig komma. Och läkarbesök 17 dec. Det kan inte bli mycket sämre. December är alltid årets jobbigaste månad. Man försöker gå på nån julkonsert, gärna koka kola, förbereda julmat, tänka ut och skaffa julklappar. Och så läkare på det? Jag brukar känna mig dålig hela januari. Så läkarbesök i julruschen, det måste jag försöka avstyra. Eller få nån sjuksköterska som jag förklarar allt det här för och som kan komma ihåg allt och vara länken/översättaren mellan mig och läkaren. Jag vet inte vad jag ska göra nu. Måste ringa vc och be dem läsa i journalen vad han skrev att vi hade bestämt, för jag fattar det så inte.

Nu skulle det passa med ett eget receptblock.

2 kommentarer:

Sara sa...

Klart du ska ha nån med dig! Det brukar de till och med förorda på en del av ställena jag ränner till (iofs demensmottagningar).

Sätt Mikael på att leka detektiv och ta reda på vad som sagts!

modren sa...

Fast det hjälper inte att ha nån med sig när läkaren sen dikterar in recepten. Jag har järnkoll på mina recept men det är alltid fel när jag kommer till apoteket för att ta ut. Då ringer man till en sköterska och förklarar, och sen är det ändå fel när man försöker igen på apoteket.
Jag har gått på Akka sen vi flyttade hit för sex år sen, och det har aldrig hänt att recepten blev helt rätt. Man sitter där mitt emot läkaren och stavar för hen exakt vad man behöver och i vilken dos, och sen är det ändå fel på recepten. Förstår den stackars mannen som sprang på Akka och det tog 14 läkarbesök att få besked om att hans cancer hade spridit sig.
Jag fattar inte att de får göra så många fel utan att det blir några konsekvenser för dem, inte bara för oss patienter som blir helt utmattade av att hålla reda på allt själva.
Skulle aldrig gå dit frivilligt om det inte låg på bekvämt gångavstånd och jag inte vet nåt bättre ställe. Men jag blir helt slut bara jag tänker på Akka. En smula kompetens efterlyses!!
modren, också grrr