Jag har förresten sett Elsa Billberg i avskavt nagellack i tv, och nån annan nu i veckan. Det är ju mitt värsta no-no med flagnande nagellack, och i tv dessutom. Vart är världen på väg???
Visar inlägg med etikett nagellack. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett nagellack. Visa alla inlägg
Foto i juni 3
Händer är dagens tema. Jag har inte gjort något på en vecka för alla mina naglar är hela och det är ovanligt. Jag har gammalt nagellack på mig men det är så ljusrosa att flaggorna inte syns. Men jag tänker nog måla om dem ikväll med mitt favoritnagellack från Essie som heter Bahama mama och är i den där mörkcerisa färgen jag älskar. Jag brukar måla naglarna på kvällen när det bara är mysbelysning tänd och visst blir det lite si och så men så nära tittar man inte. Och eftersom mitt nagellack nu är från den 3 men det är den 6 nu, eller tekniskt sett till och med den 7, får ni tre dagars flagor också. Den bjuder jag på.
Glad torsdag
Det råder i alla fall inget tvivel om vilken som är min favoritfärg! Här får ni både en bukett och en nagellacksbild. Jag är lite obsessed.
Julefrid! Snälla!!!
Jag har maxvilat i två dagar efter det senaste vårdbesöket. Mikael har lagat mat, jag har bara stått upp när jag ska klä på mig, hämta dricka, ta piller. Tvångsvila kallar vi det ibland när vi inte har råd att göra något alls och måste spara varenda energikrona till nåt annat. Som i mitt fall julafton. Vi sa nej till några som kom förbi igår för att jag måste vila. Jag satt i köket och ropade tack och God jul. Går man till dörren tar det 10 min hur man än gör. Mikael skötte snabbmakaronerna själv och de blev som i bamba. Han är suverän på att steka kött men sisådär på att koka pasta.
Men, jo, jag hade tvångsdisciplin igår kväl med läggningen också, att somna var det viktigaste, viktigare än nån artikel eller sånt man roar sig med.
Men vad händer efter 6 1/2 timmes sömn? Fyra timmar för lite för att fungera normalt? Jo, jag vaknar, känner att klockan inte är 14, utan 10.30. Först blev jag bara ledsen över att jag vaknade, sen gick jag upp och tog en stilnoct till och två melatonin. Det har gått en timme sen jag tog dem, det brukar krävas minst 1 timma. De första gångermna jag tog stilnoct trodde jag att jag kunde ta det dem i köket och gå in till sovrummet, kanske hämta nåt på vägen, men jag gick rätt in i dörrkarmen och fattade att de funkar görfort. Men nu, 15 år senare skulle jag kunna vara vaken de närmaste fyra timmarna och ingen skulle märka att jag har sömntabletter i kroppen. Jag har bara gråtit ut min förtvivlan över att sömnen krånglar när jag behöver den som allra, allra bäst. Jag får såklart ett sammanbrott, tårarna flyter i stridande strömmar. Till slut måste jag gå upp och krama Mikael. Som inte är hemma. Då tvättade jag mina supersmutsiga glasögon, tog fram vilka smycken jag ska ha idag, och målade ett andra lager nagellack. Problemet med ångest är att det känns bättre om jag gör nåt, men jag är ju på tvångsvila, jag måste göra så lite det bara går för att jag ska ha energi till den här dagen. Och där kom tårarna igen.
Varför kan man bara inte få sova hela natten och vakna först när man är utvilad. Jag eftersöker en sån som Mikael har på armen, fast den skulle vara fylld med sömnmedel, så när man behövde en ny dos, förde man dit mobilen som kommunicerade med dutten och så får man lite iv sömnmedicin. Hursom helst är jag helt förstörd. Så ledsen att jag vaknade så himla tidigt, 6h är recept på DISASTER. Ledsen också att Mikael inte var hemma så jag kunde gå upp och krama honom. Nu tvättade jag mina glasögon istället och målade naglarna, det andra lagret. Ni ska få se hur målande i skum belysning och sen ett andra lager med ångest ser ut. Är det möjligen andra gången k samma blogginlägg jag berättar samma sak? Så redig är jag idag.
Ser ni på fönster långfinger att jag ötnhelt ute ochcyklar. Men det för jag tvätta bort. Nu måååååååååste jag somna. Gråter i alla fall inte längre.
Mode igen och igen
När jag var 25-30 hade jag ofta olika nagellack på olika naglar. Och jag var den enda jag hade sett hittills som hade gröna naglar, fast det är hur normalt som helst nu. Mina klasskompisar på universitet undrade vad det betydde när jag hade olika naglar. Ibland kunde jag vara frustrerad och då hjälpte det den känslan att vara hysterisk med naglarna, ibland var jag bara väldigt glad och fick utlopp för det genom olika färger på naglarna. Men jag har ju en dragning åt ocd så jag skulle inte blanda färger som inte passade ihop, det var inte det estetiska jag ville rebellera mot.
Mormor hade inga problem med att ta upp ett nytt mode som hon hade förra gången det var modernt. Men jag har läst att om man hade det förra gången det var inne, så är du för gammal för det den här gången. Jag har inte bestämt mig än.
Men eftersom det numera tar i princip noll ansträngning att ta bort nagellacket när man bara stoppar ner fingrarna i en burk, det har nämligen alltid hängt på att det är så bökigt med tussar hit och dit. Var är jag? Jo, nu är det så lätt att ta bort nagellack så jag målar mina oftare. Och jag blir på väldigt gott humör av att ha nagellack.
Är dock inte helt säker på att jag ska måla olika färger. Jag tror jag lämnar det åt modepersonligheterna och ungdomarna. Vad säger ni?
Här är några blandnaglar för inspiration.
En sån dag
Idag hade jag kläder på mig i säkert tio minuter, under vilka jag passade på att gå till brevlådan, men vi hade ingen post. Men det var roligt att vara utomhus i 23 sekunder. Sen när jag kom in och klädde av mig "ytterkläderna" upptäckte jag att jag satt underbyxorna utåin. En sån dag.
Men jag har i alla fall underbart blodrött nagellack.
Från härom dagen, men det räknas!
Alla andra
Jag köpte ett nytt nagellack förra gången jag var i en affär, antar jag, för jag minns faktiskt inte var jag har fått det ifrån. Men det är så grymt snyggt, i alla fall i burken. Ser ut som min favoritfärg, den där mörkt ceriss som jag aldrig kan komma ihåg vad den heter. Men jag orkar aldrig.
Och så är det ju här i världen. Hur många småbarnsmammor skulle inte önska att hinna/orka/bry sig om att måla naglarna? Ens eget problem förminskas dock inte av att det är jättemånga andra som har samma problem. Att jag inte kom på det när kuratorn på vc för många år sen försökte få mig att förstå att ingen annan orkar heller, så... Men säg det till nån som svälter och se om det hjälper. Tänk att man kan komma på ett svar åtta år efter the fact. Eller sju eller sex, det vet jag såklart inte.
Så man ska inte säga Jag vet preciiiis hur du har det, och man ska inte heller säga Men det är jättemånga andra som har det problemet också. Dagens Lilla psykskolan.
PS till viktrapporten
Jag ska lansera en ny diet! Den heter nagellacksdieten och kan bli mycket framgångsrik. Den går ut på att om man har nagellack på sig så är det lättare att komma ihåg hur hot man egentligen är, och så kan man tröstäta mindre.
Kom ihåg var ni hörde det först.
En lång och härlig dag
Nu är det faktiskt snart jul. Jag har lyssnat på julmusik! Det kanske jag skrev om. Jag är så old-school att jag lyssnar på CD:ar och den första julskivan som åkte fram är Josh Grobans. Jag har två ställen på den där jag brukar lipa, och i år sprutade tårarna. Det ena är bara ett ackord som är så kraftfullt i duetten med Faith Hill. Vad det andra stället är nu har jag glömt, jo, såklart när det blir sådär pampigt i Adeste fideles. Om jag orkar ska jag göra en vimpel... äsch, vad heter det? Flera vimplar efter varandra på ett snöre. Med julpapper och en bokstav på varje, och texten ska vara Venite adoremus och kanske Dominum också om det får plats, men det tror jag inte. Den ska hänga i köket över öppningen till vardagsrummet. Ja, jag drömmer som en tok om allt jag ska göra om jag orkar.
Jag var i alla fall väldigt glad och tacksam härom dagen när jag lyssnade på musik. Mikael lyssnar på musik med texten först, jag lyssnar på musiken först. Det är därför ett enda ackord kan få mig att lipa. Och julmusik är förbundet med så mycket mer än bara en vanlig digga-låt. Det är barndom, lukter, traditioner, förväntan, Jesusbarnet, allt som ligger en nära hjärtat samlat i ett. Kan faktiskt inte låta bli att tänka på Knuten i just detta sammanhang. Ett litet virrvarr, men perfekt balans som bildar nåt vackrare än delarna. Och apropå det så har jag lite pejl på Georg Jensen-ljusstakar på tradera. Priset på Royal design är fortfarande fantastiskt, men jag har inget emot en lite mer hands-on win-win-situation. Och jag skulle inte tacka nej till en Knut, men Georg Jensens har fyra ljus, så den kan bli en fin adventsljusstake. Kanske.
Dessutom grät jag nog för att jag saknar musik och sång. Jag orkar så väldigt sällan lyssna på musik och det är en sorts sorg i mitt liv. En stor och viktig del som jag inte orkar. Det kräver koncentration till och med att ha musik som bakgrundssorl, så det är i yttersta undantagsfall som jag väljer att ha musik på. För att inte tala om att jag inte kan sjunga längre. Rösten låter som en gammal rökig tant, och inte på nåt sexigt vis... Men så går det när man inte ens får sin veckovisa psalmsångsövning.
På samma vis insåg jag idag hos doktorn att det helt enkelt är vissa saker jag måste ge upp tanken på. Många saker har jag redan gett upp, men när jag måste gå och ta prover (tråkigt, tar energi) istället för att gå till naprapaten (ger energi för det tar bort smärta), så blir jag lite sur. När vården inkräktar på mitt liv, då blir jag irriterad. Provtagningspersonalen hade sagt till Mikael att jag kunde få bli provtagen hemma, men det verkade inte läkaren särskilt med på. Ja, det är ju synd när ens enda aktivitet i veckan ska bli att gå till vårdcentralen. Jag längtar så till Lions men jag har inte kommit dit än. Har längtat sen förra vintern. Kanske kan jag hitta några söta kaffekoppar och använda som krukor till hyacinter. Jag brukar ta bort jorden och låta rötterna stå i en vas, men det har jag gjort i en del år nu och längtar efter variation. Men jag vet att det inte är en mänsklig rättighet att roa sig, så jag får anpassa mig.
Jag har i alla fall roat mig idag! (Fast jag vet att jag bara orkar max en sak i veckan så passar jag alldeles föär ofta på att göra nåt mer "när jag ändå...".) Jag åkte kometen till vc, och det var underbart. Att känna luft och natur och något utanför lägenheten var uppfriskande på många sätt. Sen är jag inte så rädd längre för läkaren. Dummar hon sig så tänker jag påminna henne om att hon har hittat på saker i journalen. Hon protesterade inte ens mot mina sömnmediciner.
Sen satt jag på kometen och pratade med Mikael i telefon, och det kom till slut ut en kille från gymmet och frågade om allt var OK. Fy sjutton vad snällt! Och förresten hade en skolklass precis slutat när jag åkte hemifrån och två killar i typisk slyngelålder hälsade på mig! Tror ju inte att de kände mig, utan bara var artiga. Det var coolt.
Och sen beställde jag pizza. Jag har inte använt plånboken på månader, så det var lite av en erfarenhet att dra fram 65:-. Hade glömt det där med pengar. Jag handlar ju bara på nätet och där ser man aldrig pengarna. Mitt senaste köp var förresten ett Lancomeläppstift som jag är jättenöjd med. Före det två nagellack, ett Dior i gammalrosa och ett Isadora i lila.
Jag har väl berättat om världens bästa sätt att ta bort nagellack?
Man tager en bomullsboll, inte bomullsrundel, och börjar fiska upp ändan som om det var ett ihoprullat band. Sen river man av små små bitar, lite större än en nagel bara, 10-12 st. Sen tar man sitt medel och häller lite på tussen, trycker den mot nageln och gör på ena handen i taget. När man har fem duttar på fingrarna kan man trycka till med dutten och dra, och i 9 fall av 10 försvinner ALLT nagellack i ett drag. Ibland kan det fastna nån flisliknande bit på sidan. Nyckeln är nämligen att det är medlet som tar bort lacket, inte bomullen. Och om medlet får sitta på nageln i några sekunder så följer det med helt snällt. Sparar tid, ansträngning och bomullsbollar. Här ser ni en bild. Beskrivningen på sidan har jag inte läst.
Dessutom var jag idag på textilaffären i centrum medan min pizza stod i ugnen. Rena drömmen! Julkrusiduller en masse, men dem frestades jag inte av, eftersom jag ska ta fram jullådan imorgon om jag orkar, och kanske (antagligen!) har jag massa saker jag inte minns och som känns nya. Men jag köpte två stuvar och lite allmänt pyssel, får rapportera mer om det en annan dag.
Jag har så mycket idéer på Pinterest. Och idag är jag lite i gasen, som jag lätt blir när jag liksom tar i för att orka nåt ansträngande. Det där höga "jag var ute och levde!" har inte ersatts än av "här får du betala för att du tog ut mer energi från kontot än vad du hade innestående". Skillnaden idag är att jag inte har migrän. Det är andra gången sen jag fick botox och förhoppningsvis har det vänt nu. Jag kör duktigt med vetevärmaren och det tycks hjälpa nackmusklerna att slappna av.
P.S. Dagens söt var Vanna. När Mikael gick hemifrån idag vände hon sig mot verandadörren och satt där och tittade längtansfullt och mycket alert efter honom. Sen tog hon sig en sniff på hans byxben som hängde ner från fåtöljen, och sen tycktes hon acceptera sin övergivenhet. Idag var hon nybadad och pälsen såg så fluffig och fin ut. Som det lilla gosedjur hon är.
P.S. Glöm inte att be ett bidrag till valfri hjälporganisation med tanke på Filippinerna.
Jag var i alla fall väldigt glad och tacksam härom dagen när jag lyssnade på musik. Mikael lyssnar på musik med texten först, jag lyssnar på musiken först. Det är därför ett enda ackord kan få mig att lipa. Och julmusik är förbundet med så mycket mer än bara en vanlig digga-låt. Det är barndom, lukter, traditioner, förväntan, Jesusbarnet, allt som ligger en nära hjärtat samlat i ett. Kan faktiskt inte låta bli att tänka på Knuten i just detta sammanhang. Ett litet virrvarr, men perfekt balans som bildar nåt vackrare än delarna. Och apropå det så har jag lite pejl på Georg Jensen-ljusstakar på tradera. Priset på Royal design är fortfarande fantastiskt, men jag har inget emot en lite mer hands-on win-win-situation. Och jag skulle inte tacka nej till en Knut, men Georg Jensens har fyra ljus, så den kan bli en fin adventsljusstake. Kanske.
Dessutom grät jag nog för att jag saknar musik och sång. Jag orkar så väldigt sällan lyssna på musik och det är en sorts sorg i mitt liv. En stor och viktig del som jag inte orkar. Det kräver koncentration till och med att ha musik som bakgrundssorl, så det är i yttersta undantagsfall som jag väljer att ha musik på. För att inte tala om att jag inte kan sjunga längre. Rösten låter som en gammal rökig tant, och inte på nåt sexigt vis... Men så går det när man inte ens får sin veckovisa psalmsångsövning.
På samma vis insåg jag idag hos doktorn att det helt enkelt är vissa saker jag måste ge upp tanken på. Många saker har jag redan gett upp, men när jag måste gå och ta prover (tråkigt, tar energi) istället för att gå till naprapaten (ger energi för det tar bort smärta), så blir jag lite sur. När vården inkräktar på mitt liv, då blir jag irriterad. Provtagningspersonalen hade sagt till Mikael att jag kunde få bli provtagen hemma, men det verkade inte läkaren särskilt med på. Ja, det är ju synd när ens enda aktivitet i veckan ska bli att gå till vårdcentralen. Jag längtar så till Lions men jag har inte kommit dit än. Har längtat sen förra vintern. Kanske kan jag hitta några söta kaffekoppar och använda som krukor till hyacinter. Jag brukar ta bort jorden och låta rötterna stå i en vas, men det har jag gjort i en del år nu och längtar efter variation. Men jag vet att det inte är en mänsklig rättighet att roa sig, så jag får anpassa mig.
Jag har i alla fall roat mig idag! (Fast jag vet att jag bara orkar max en sak i veckan så passar jag alldeles föär ofta på att göra nåt mer "när jag ändå...".) Jag åkte kometen till vc, och det var underbart. Att känna luft och natur och något utanför lägenheten var uppfriskande på många sätt. Sen är jag inte så rädd längre för läkaren. Dummar hon sig så tänker jag påminna henne om att hon har hittat på saker i journalen. Hon protesterade inte ens mot mina sömnmediciner.
Sen satt jag på kometen och pratade med Mikael i telefon, och det kom till slut ut en kille från gymmet och frågade om allt var OK. Fy sjutton vad snällt! Och förresten hade en skolklass precis slutat när jag åkte hemifrån och två killar i typisk slyngelålder hälsade på mig! Tror ju inte att de kände mig, utan bara var artiga. Det var coolt.
Och sen beställde jag pizza. Jag har inte använt plånboken på månader, så det var lite av en erfarenhet att dra fram 65:-. Hade glömt det där med pengar. Jag handlar ju bara på nätet och där ser man aldrig pengarna. Mitt senaste köp var förresten ett Lancomeläppstift som jag är jättenöjd med. Före det två nagellack, ett Dior i gammalrosa och ett Isadora i lila.
Jag har väl berättat om världens bästa sätt att ta bort nagellack?
Man tager en bomullsboll, inte bomullsrundel, och börjar fiska upp ändan som om det var ett ihoprullat band. Sen river man av små små bitar, lite större än en nagel bara, 10-12 st. Sen tar man sitt medel och häller lite på tussen, trycker den mot nageln och gör på ena handen i taget. När man har fem duttar på fingrarna kan man trycka till med dutten och dra, och i 9 fall av 10 försvinner ALLT nagellack i ett drag. Ibland kan det fastna nån flisliknande bit på sidan. Nyckeln är nämligen att det är medlet som tar bort lacket, inte bomullen. Och om medlet får sitta på nageln i några sekunder så följer det med helt snällt. Sparar tid, ansträngning och bomullsbollar. Här ser ni en bild. Beskrivningen på sidan har jag inte läst.
Dessutom var jag idag på textilaffären i centrum medan min pizza stod i ugnen. Rena drömmen! Julkrusiduller en masse, men dem frestades jag inte av, eftersom jag ska ta fram jullådan imorgon om jag orkar, och kanske (antagligen!) har jag massa saker jag inte minns och som känns nya. Men jag köpte två stuvar och lite allmänt pyssel, får rapportera mer om det en annan dag.
Jag har så mycket idéer på Pinterest. Och idag är jag lite i gasen, som jag lätt blir när jag liksom tar i för att orka nåt ansträngande. Det där höga "jag var ute och levde!" har inte ersatts än av "här får du betala för att du tog ut mer energi från kontot än vad du hade innestående". Skillnaden idag är att jag inte har migrän. Det är andra gången sen jag fick botox och förhoppningsvis har det vänt nu. Jag kör duktigt med vetevärmaren och det tycks hjälpa nackmusklerna att slappna av.
P.S. Dagens söt var Vanna. När Mikael gick hemifrån idag vände hon sig mot verandadörren och satt där och tittade längtansfullt och mycket alert efter honom. Sen tog hon sig en sniff på hans byxben som hängde ner från fåtöljen, och sen tycktes hon acceptera sin övergivenhet. Idag var hon nybadad och pälsen såg så fluffig och fin ut. Som det lilla gosedjur hon är.
P.S. Glöm inte att be ett bidrag till valfri hjälporganisation med tanke på Filippinerna.
Nagellack
Försöker förgäves få till en sån där nagellacksbild, men lacket ser bara svart ut. Det är mörkt blodrött.
Och om jag har 23 nagellack och om jag struntar i ett svart och ett vitt och ett underlack, så blir det prick 20. Tror jag ska måla ett på varje finger nästa gång så får ni se allihopa.
Eller, vänta nu, jag har väl bara 10 fingrar och 20 nagellack? Hur fick jag den ekvationen att gå ihop. Jag är väl trött. Klockan sex ringer klockan och då ska jag släcka och somna. Ska bli mer disciplinerad. Med mina värdelösa tider visserligen, men ändå. Då kan msn kanske flytta tiden en kvart i veckan och på en månad somnar man 05 istället för 06. Sen är det typ bara ett halvår kvar till att somna 23. Tänk om det faktiskt går!!!!!!!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)