Hålla koll

Jag nämnde ju att knappt 70 personer dog av värmen i Japan förra veckan. Nu läste jag att 22 000 personer hamnade på sjukhus. Det låter på ett vis värre. Inte för familjerna till individerna som gick bort såklart, men det är stor skillnad på 70 och 22 000. Jag antar att vårdpersonal har semester i Japan också och vilket kaos det måste bli med så många värmeoffer.

Jag klagar ju rätt duktigt men nu har jag börjat ta mig själv på allvar. Haft frossa tre gånger på en vecka och det har bara hänt mig vid enstaka tillfällen förr, typ tre gånger på 15 år. Så även om det kanske inte orsakas av värmen utan ME:n så förvärras det av värmen. Idag har jag druckit en liter vätskeersättning förutom min dagliga dos vanlig vätska, och jag tryckte i mig två mackor och oboy till kvällsmat, om det är relaterat till kaloribrist. Jag har ju oftast bara orkat äta middag på sistone och jag kanske behöver mer energi om belastningen på kroppen är större nu med värmen. Idag har jag beklagat varje gång jag måst kissa, nej, stanna kvar i min kropp! Fast när det redan är kiss gör det ingen nytta längre, så...

Om jag får frossa inatt också ska jag ringa till 1177 imorgon och höra om det låter som en värmereaktion, eller typ elektrolytbrist eller nåt sånt. Jag har ju fått frossa fast det varit 26° i sovrummet, så jag fattar inte riktigt vad det är. Jag har inte varit särskilt sugen på salt, men jag är inte sugen på nånting förutom dusch och glass. Jag vill inte hamna på akuten och ligga i timtal i en korridor. En gång per årtionde räcker. Men jag tror ju inte att det är nåt fel på mig utan på vädret.

Men min farbror har fått hjärtattack idag, så man ska faktiskt inte skämta med det här vädret. Han mår dock efter omständigheterna bra, som väl är.

Mikael var snäll idag, han hade sett reklam för en cellokonsert i Muskö kyrka och frågade om jag ville gå. Det ville jag ju, men så började det där eviga räknandet som måste göras inför minsta sak. Plus: cello, det kanske är svalt i kyrkan. Minus: var hemifrån igår, det tar en hel halvtimme dit och ac:n är trasig. Men är det svalt i kyrkan kanske det slutar på plus bara för värmens skull? Då kollar Mikael på en bild på kyrkan på nätet och det är en träbyggnad. Då så, då blir det ingen tur. Jag visste det i och för sig från början. Men det är roligt med möjligheter och man kan drömma om alla möjliga saker innan verkligheten sätter in.

2 kommentarer:

Monica sa...

Jag tycker värmen börjar bli outhärdlig, så jag förstår att du mår dåligt! Det är så konstigt, det här vädret. Känns overkligt på något vis. Sturkö utan mina föräldrar och på det närmare 30° och sol varje dag - lever jag i en läskig mardröm som bara fortsätter och känns oändligt lång? Hoppas du har fått lite regnsvalka där uppe idag. Här har vi inte sett tillstymmelse till regnmoln, men hoppet är det sista som dör. Kram!

Anja Olergård sa...

Vad tomt det måste vara utan dina föräldrar! Vi har haft vit himmel idag, men det är det enda. Det kanske regnade lite inatt, men Mikael hade lågt socker så vi var för upptagna för att märka det. Kram!