Värmen

I Japan har drygt 70 personer dött pga värmen och deras rekord var 41°. Afrika, som är den varmaste världsdelen, har slagit rekord med nåt på 51. I Algeriet dessutom, har svårt att tänka mig att det inte är ännu varmare nånstans i nån öken längre söderut. Denna information är visserligen filtrerad genom det stormaskiga nätet som är mitt minne, men är ändå hämtat från SvD, som är den huvudsakliga källan till min information nuförtiden, vilket är flera snäpp upp från Aftonbladet och Expressen. Så man kan säga att bloggen har blivit trovärdigare nu. Eller inte.

Jag har inte hört om några dödsfall i Sverige, men rimligtvis finns det väl såna denna rekordsommar. Själv var jag ju utomhus i några timmar igår och det var oerhört mycket svalare än att vara i lägenheten. Så de som inte ens kan gå ur sängen för att hämta posten ligger kanske och plågas värre än de brukar. Och har dessutom vikarier i hemtjänsten som inte vet hur man gör enklaste syssla som ställa undan disk. Jag har ju fått betala redan för den där utevistelsen, men på ett sätt är det ändå en lättnad att ha variation i plågorna. Att inte bli alldeles nipprig på värmen en stund var en stor lättnad. Trots allt. Och att se vatten var fantastiskt. Ikväll har det förresten luktat natur så ljuvligt på kvällen. Det luktar sommarregn, vilket jag inte förstår alls.

En enda fördel har jag kommit på med värmen och torkan. Mikael har klippt gräset en gång. Det enda som är grönt är ogräset, och gräsmattan på Solliden såg jag härom veckan.

Och då har vi ändå inte 40 eller 50 grader utan 30. Nån sommar följde mamma världsvädret noga och jag blev alldeles förstörd när hon rapporterade från Bagdad. Minst 40 jämt. Att folk är lite ettrigare i de där varma länderna (jag såg på Linus på linjen igår och hans italienska upprördhet är rolig ända tills man lever med den, antar jag) är så förståeligt. Det stod ju faktiskt i SvD att olyckorna ökar, självmorden ökar och folk blir allmänt surare i värmen. Och visst är norrlänningar sävliga och lugna, sena till vrede. Som Ingemar Stenmark, där är det enda som går rappt skidorna.

Men jag längtar livet ur mig efter de där solfilmerna. Igår hade jag frossa och det var inte trevligt.

Inga kommentarer: