Sätt att retas

Det känns som värmerekord idag. Termometrarna visar på 29, 29,1, och 34,5. Inte i solen utan inne. Och jag minns hur det var när man var barn och det värsta ens syskon gjorde i bilen var att RÖRA EN. Hud mot hud är absolut förbjudet.

Sen kan man tycka att den där solfilmen jag ansökt om från kommunen hade varit bra att ha den varmaste sommaren nånsin. Det har gått fem veckor och de har inte ens läst ansökningsbrevet. Det tog Mikael en vecka att få tag på nån på telefon och fråga hur det går. Allt personen hade att informera om var när vi skickade in ansökan. Fyra gånger. Fast just den biten var vi rätt medvetna om själva. Däremot är min ansökan den som väntat längst, det presenterade de som goda nyheter! Men de påstår att de ska göra hembesök nästa vecka. Vet inte varför. Se på fönstren? Vi har rätt normala fönster. Se på mig? Jag har skickat läkarintyg. Ett elände med folk som vill komma hem så man måste gå upp ur sängen och ha kläder på sig. Dessutom har jag haft en enda sak planerad hela sommaren och det är att göra en utflykt på min födelsedag på tisdag. Ska jag inte få krascha ifred utan behöva ha hembesök efteråt? Grr. De har nog ingen aning om att besöket förvärrar precis vad läkaren har förklarat är anledningen till att jag behöver hjälp. Att få hjälp innebär stora ansträngningar. Det tog säkert en månad för att få till ansökan med alla papper och intyg, och alla ansträngningar för att få Marve ska vi inte tala om. Oh, the irony.

Blir jag möjligtvis lite stingslig av värmen?

Tur att det är Downton Abbey ikväll. Och på kvällen är det nästan okej temperatur.

Apropå ironi så fryser jag på fötter och ben där luften kommer in från det öppna fönstret. Att jag har svårt att tåla temperaturskillnader är en underdrift. Fy vad sur jag är. Sov dåligt inatt pga värmen så jag är säkert stingslig både av sömnbrist och värme. Om man behöver en anledning. Violet har sagt att man inte behöver en anledning.

Inga kommentarer: