Tankar angående grottpojkarna

Alla har väl hört om pojkarna som är fast i grottorna. Det är visst ett thailändskt fotbollslag med pojkar mellan 11-16 år och deras tränare på 25. De har varit fast där sen den 23 juni. Nyligen har man hittat dem vid liv, men inte lyckats räkna ut hur man ska få ut dem, eftersom det är monsunregn och höga vattennivåer som stänger inne dem. Man har diskuterat att låta dem dyka ut, borra ett nytt hål eller låta dem vara kvar tills vattennivåerna sjunker. Det är dock regnsäson och då skulle de få vara kvar tills i oktober.

SvD rapporterar om att det i en thailändsk facebook-grupp med 2 miljoner medlemmar har diskuterats hätskt vad pojkarna hade där att göra alls, eftersom det fanns varningsskyltar utanför grottan. Men sen när kan man räkna med att ett gäng pojkar i tonåren bryr sig om varningsskyltar. Elon Musk skriver på Twitter att han skickat ingenjörer från sitt rymdfartsföretag SpaceX för att hjälpa till i räddningsarbetet.

En av dykarna i räddningsteamet har nu förolyckats. Hans syre tog slut, han miste medvetandet och hans kollegor försökte få ut honom men han miste livet. Det är ju oerhört tragiskt och visar hur allvarlig situationen är.

Mikael och jag pratade om detta härom dagen. Jag tyckte så synd om pojkarna i grottan. Den dagen hade någon blivit skjuten i Malmö och min reaktion var ungefär en axelryckning. Jag förutsatte att det var en knarkuppgörelse eller annan kriminalitet bakom mordet och att jag inte tyckte synd om personen i fråga som själv har satt sig i den situationen, men hade det rapporterats om någon som blir mördad i en fredlig småstad som Blomstermåla hade jag blivit upprörd för att de säkert hade varit oskyldiga. Jag skrämdes av min likgiltighet.

Men så insåg jag att det inte är samma med allt liv. Jag blir inte ledsen om jag trampar på en myra och nån sommar när vi hade myrinvasion blev jag glad åt massmordet vi åstadkom med kemiska stridsmedel. Jag vill gärna döda en geting om den är inne i lägenheten. Men en katt eller en hund vore förfärligt att döda. Om det kommer in en person i vår lägenhet som försöker döda oss, så vore det inte sorgligt om Mikael dödade honom först, och väldigt sorgligt om personen dödade mig.

Och det finns många religiösa som tycker att andra religiösa gott kan utrotas. Det brukar röra sig om muslimer, judar och kristna.

Men den uslaste människa har en mamma som blir ledsen. Den värsta mördaren kanske är väldigt sjuk i huvudet. Det är egentligen synd om alla människor, inte bara de "oskyldiga". För den av er som är utan synd kan kasta första stenen.

Inga kommentarer: