1. Be kind

Jag tror det var... nu glömde jag hans namn och kommer bara ihåg min gamla gynekologs namn, Janos Amosy. Jerzy Einhorn kanske?? Nån har i alla fall skrivit en bok om snällhet. Jag har också hört uttryck som att snäll är det nya svarta. Det vore väl underbart om det var så.

Jag har mest tänkt med de här decemberutmaningen att jag ska utföra dem så nära mig själv som möjligt. Inte nödvändigtvis så att jag själv får omedelbar respons, utan faktiskt för att nära hjälper mest. Det skapas fler ringar i vattnet. Men bara för det ska man inte låta bli att stödja röda korset, läkare utan gränser osv. Men om man stoppar en slant i en bössa kan man fråga personen om han har nåt att berätta. Jag kan slå mig i backen att alla som skramlar med bössor har helt makalösa historier. [Där har vi en bok som väntar på att skrivas!] och då blir givande människa till människa igen, inte människa och stor internationell organisation på andra sidan jorden. Det om det, att jag ska försöka göra det här nära. Idag har jag träffat Mikael, Charlotte när hon hämtade hunden, och ingen mer. Jag kunde ha kommit ihåg att vara extra snäll mot Charlotte, men jag är fortfarande ny på det här och hade bara Mikael i huvudet.

Det var lätt att vara snäll mot honom idag. Han är sjuk, men var ändå borta från 08 till 20, med hemtur för kisshunden.

Min Mikael är sjuk. Jag är inte så bra på sånt. En person som svimmat av blodförgiftning reste jag upp så hen svimmade igen. Jag är varken särskilt cool vid olyckor eller smidig mot sjuka. Till slut måste jag lämna honom ifred, han vill inte ha te, och han är för trött för att svara, så då får jag hålla tyst.

Jag insåg idag att snäll inte har med en själv att göra. Det borde inte finnas ett Jag i Jag är snäll, eller då Var snäll. För om man gör nåt som blir jobbigt, lägger på filtar om de svettas som exempel, blir snällhet besvär.

Så jag vill säga att jag har lärt mig en del idag. Att vilja vara snäll är lite självcentrerat. Att hjälpa Mikael är en mer fruktbar inställning, för oss båda.

Jag kommer nu inte ihåg om jag var särskilt snäll, eller om Mikael ens märkte att det var det jag var (värmde middag, stekte karré, hämtade vatten.). Men det härliga var att jag har haft BE KIND i huvudet hela dagen. Jag kom ihåg det bättre än jag trodde.

Imorgon är det 2. Be gentle. Det här känns bra. Hänger ni på?

5 kommentarer:

Sara sa...

Superbra idé! Gentle är något jag verkligen behöver öva på!

Sara sa...

Kan vi få höra lite gentleskryt här? Eller ligger det i uppgiften att bi dessutom ska vara ödmjuka och inte briljera med vår godhet?
Ligger inte för mig:
Själv lyckades jag nämligen riktigt bra när Arvid kom och erkände att han varit så arg att han ritat med tuschpenna på sitt örngott och sen blev rädd att jag skulle bli arg så han gömde det i utklädningslådan. Och jag sa att det var bra att han kom och berättade det, för man kan ju råka göra dumma saker när man är sådär arg och då får man ordna upp det efteråt, och nu provar vi om det går bort i tvätten.
Det var väl ganska gentle?

Nu är frågan: ska vi behålla och fortsätta med varje dygd så att de liksom anrikas, så att vi i morgon ska bara kind, gentle OCH be om ursäkt (som morgondagens uppgift är), eller blir det orimligt svårt att hålla rätt på allt?

modren sa...

Nu var du allt en riktigt god mor, Sara!
Men frågan om vi ska öka på med en ny dygd varje dag gör mig helt utmattad.
En dygd per dag räcker fullständigt. Och ni med era hjärnor skulle inte komma ihåg fler, väl?
I morgon får ni ursäkta den förolämpningen.
modren

Sara sa...

Tack, nu bjöd du på dagens första skratt, för jag fattade inte att det var en förolämpning!
Skönt att tagga ner och bara ligga här och förlåta!

modren sa...

Påminner mig om min brorsdotter som hade en broderad tavla ovanför sin säng med texten "Här ligger jag och duger".
Befriande! Tänk om vi alltid kom ihåg att tänka och känna så!
modren