Ursäkta

Dels ber jag om ursäkt för mitt nattskrivna inlägg, och ett annat som jag klickat skicka på utan att veta det. Jag är inte säker på om inläggen kommer upp i allas feed som nya om jag går in och ändrar i dem i efterhand. Men Monnahs grannar inbjöd till badparty, det framgick kanske inte sedan telefonen bytt bort det ordet.

Dessutom hittade jag hur många kommentarer som helst! På Lucia var det nån robot som kommenterade 10 gånger på ett gammalt inlägg och sen dess har alla meddelanden om kommentarer hamnat i skräpkorgen. Jag har inte menat att ignorera er, har bara inte sett er. (Sån vacker symbolik, ja, inte vacker, men ni fattar.)

Ställer mig också lite tveksam till den där, vad det heter, bevisa att du inte är en robot. Jag HAR tagit bort den. Inställningen är "nej" på visa ordverifiering. Vet inte om ni får den ändå, det får jag.

Idag har jag bara haft hjärtattack hela kvällen. Jag har självdiagnosticerat mig med Tietzes syndrom, en inflammation nånstans (revbensfästena?) som kan uppstå bland annat efter kräkningar (där såg jag sammanhanget som en äkta House och bitarna föll på plats), kan kännas som hjärtattack och är vanligare än normalt hos fibromyalgiker. Jag är lättinflammerad, så efter lite wikipedia har jag slutat oroa mig för nåt värre. Mamma hade också tietze för några år sen, det var så jag hörde talas om det. Det kan ta ett år att läka. Fy bubblan. Går och tar en Ipren, och ska verkligen försöka att inte vara så självcentrerad imorgon. Jag och min sjukdom. Men när man har hämtat sig från magsjuka och istället får ont i bröstet så blir man lite sur. Man kunde låta bli att göra det som gör ont, stod det nånstans. Så då slutar jag andas då... Sursursur. Måste bli gladgladglad. Är i alla fall glad-för-er. Och så kul det ska bli att lägga mig i sängen och läsa kommentarer en lång stund!

P.S. Såg på Homeland ikväll och jag minns att jag tänkte före avsnittet att jag inte kunde komma på hur de kunde få fler saker att hända som skulle vara spännande. Det är så jätteskönt att vara lite lagom bakom, så man blir överraskad av sånt. Härom dagen gissade Mikael en hel film efter två minuter, och jag som hade sett den (och för en gångs skull kom ihåg handlingen) visste att det var precis så det gick. Men jag blir skrämd och road och överraskad av precis allt. Alltid nåt!

2 kommentarer:

Sara sa...

Märkligt, jag har inte sett ett enda robotsvar och inte heller fått några kommentarer försnillade, tror jag.
Men jag måste ff bevisa min mänsklighet (lägger vi till ett litet "med-" så har vi ju månadens tema här, så det kanske finns nånsorts högre mening med det där?).

modren sa...

Den där Tietze eller hur han stavas kan vara en envis rackare. Jag har haft det av och till i ca 15 år, svägerskan lika länge. Den här hösten har han verkligen hållit igång.
Men min smärtläkare som ställde diagnosen sa att det mest är unga idrottande killar som får det, och det gjorde mig så stolt att jag accepterar sjukan. Ung och sportig! Vilket idealtillstånd!
modren