12. Laugh a little more

Så här trött har jag inte varit sen jag kom hem nyopererad och dessutom inte hade sovit en blund på natten efter på sjukhuset.

Jag har haft magsjuka. 15 år sen sist. Aldrig mer!!! Och fast illamåendet är nästan borta vid det här laget, så har jag så mycket me-övertrasseringssymptom att jag dånar. De är som ett fyrverkeri av elände. Vilken vedervärdig dag.

Men jag viskade fram ett ha-ha när Mikael sa nåt roligt förut. Och om det här är en av mitt livs värsta dagar så har jag ett rätt bra liv.

----------------

Imorgon är det Lucia. Om vi blandar hedniska Lucia med kristna jesusbarnet, får vi nån som är klädd i vitt och för med sig goda nyheter, samt guld, rökelse och saffranskusar.

Så imorgon på Lucia tänkte jag att vi ska 13. Ge bort en lussekatt, men med tillhörande äkta leende.

4 kommentarer:

Monnah sa...

Usch, magsjuka. Det är till och med värre än migrän och då kräktes jag också (när jag fortfarande hade det). Urk, urk. Jag har stor medkänsla!

Harriet Klarin sa...

Läste om en ensamstående mamma med två små barn. Alla hade magsjuka. Mamman satt på toan med diarré och ena spyende barnet i knäet och andra barnet låg på vardagsrumsmattan och kräktes.
Det är verkligen en nära döden-upplevelse.
modren

Sara sa...

Det finns verkligen inget som gör en så ynklig som magsjuka. Hoppas du repar dig fort!

Vi ska fira Lucia med saffransostkakor, givetvis serverade med extrabreda leenden!

AL sa...

Det är inte utan att man undrar vad modren läser om dagarna som rapporterar om sådant eländes elände.

Jag har en väninna med tvillingar i samma ålder som min minsta. När jag är trött eller less, eller vi är sjuka så är trösten "jag har iallafall inte tvillingar". Men undrar vad hon har för tröstande tanke? "Jag har iallafall bara ett par tvillingar" kanske? Men VAD i hela världen har Johan för tröstande tanke när de är magsjuka?