15. Express your gratitude

Jag mår ju fortfarande urkasst, men det finns verkligen ingen ursäkt att låta bli att tacka Mikael för allt han gör för mig. Detta hade varit så mycket jobbigare utan honom. Han har verkligen betytt mycket de här dagarna, han och glassen han köpte, alla kramar han gett mig när jag gråtit, att han klappar mig på huvudet och får mig att känna att det här kommer att gå bra, gå över.
Hade mina fina intentioner att tacka honom men så vaknade jag vid 10, med sex timmars sömn kvar i kroppen som jag inte visste hur jag skulle locka ut. Så jag grät, åt rostmackor, honungsvatten och rostmackor. Och lipade, och Mikael kramade mig och klappade mig på huvudet som att det kommer att bli bra. Okej.

Sen när jag hade dvala fyra timmar till bakade han. Jag såg mest på från en stol, men bara det var oerhört spännande.

Så jag vaknar på morgonen och ska tacka honom, och då gör han bara ännu mer att tacka för. Det är ju helt oekonomiskt <3

Imorgon ska vi 16. Think first of someone else.

2 kommentarer:

Harriet Klarin sa...

Det där med "ekonomi" i äktenskapet funkar ju inte, alltså att var och en ger 50%. Då invänder du att det ändå borde fördelas lite mer, att du nån gång ger mer än M. Men du ger alltid mer på andra saker! Vill inte säga mer än så för att inte utlämna nån av er, men du kan tänka själv. Allt handlar ju inte om fysiska saker och omvårdnad och sånt. Dessutom är viljan det viktiga. Bättre Det lilla jag kan det gör jag än Det lilla jag vill det gör jag!
modren

Anja Olergård sa...

Ja, man kan ju inte mäta i äktenskapet. Och M säger när jag är överkänslig att jag får honom att må bra. Det är ju såklart det viktigaste, och det är inte han som är trött på att jag är sjuk, det är jag själv. Men jag hör poängen.