Tänk om

Tänk om man fick sig ett par behandlingar med rituximab, blev pigg och frisk efter något halvår, och sen hade all tid i världen att skriva böcker.

Tänk om.

4 kommentarer:

Cecilia summerar sa...

Tänk om....

Sara sa...

Och tänk om jag i det läget fortsätter att fastna på 80 eller 150 sidor och inte lyckas avsluta! Vad snöpligt! Nu kan jag åtminstone skylla på att jag faktiskt har en inflammation i centrala nervsystemet!

Anja Olergård sa...

Jag skrev en bok till riktigt, riktigt små barn, och då räcker det med typ 50 ord i hela boken. Eller mindre om man vill skriva Totte bakar. Jag har till och med blivit refuserad, så jag känner mig som jag har börjat redan. Börja medvetet författa nåt litet, som en serie gratulationskort eller nåt, så kan man kalla sig författare sen och minska paniken. Ursäkta Cecilia, att vi försöker kalla oss författare på så lösa boliner, när du skrivit en Riktig bok och allt...

Sara sa...

Oboy, jag vinner refuseringstävlingen! Men jag har fått åtminstone en som var väldigt vänlig och där de beklagade att de fyllt debutantkvoten för året, men de hade åtminstone tagit upp den på ett sånt där möte ni vet, vahetere ... De andra var betydligt anonymare i stil med "Vi har mottagit ditt manus, men det passar inte i vår utgivning" vilket känns som "Skicka aldrig nåt till oss igen, din obegåvade wannabe!"