Hundglosor

Jag pratar ju med Vanna som om hon förstod, och tänker att hon uppskattar den sociala kontakten. När jag vill nåt använder jag ord som jag vet att hon förstår som ut och kom. Förstår å förstår, jag vet inte vad hundar förstår, det kanske bara är kroppsspråket de lyssnar på. Nu hörde jag i alla fall precis en stor hund skälla ute, och också en mindre. Den stora hundens ägare röt Skärp dig till hunden.

Jag brukar irritera mig på när folk säger skärp dig till små barn. Hur ska de förstå vad det betyder?

Och varför kan man inte bestämt, inte argt, säga tyst eller i värsta fall nej, så hunden har en chans att lyda. Det man inte förstår kan man inte göra. Man måste ge en möjlighet att lyda, både till barn och hundar. Nej är egentligen också dåligt, om det inte är väldigt tydligt, som att hunden biter mormor i baken. Fast då säger jag hellre Loss, byracka, än Nej.
Jag minns hur min brors hund Blivit som blev absolut hyperlycklig av en ekorre utanför lägenheten (tänk Pluto på julafton med ekorrarna i granen). När de försökte lära henne att inte skälla så gick de till henne innan hon hade börjat skälla, klappade henne och sa Good quiet. Det gillade jag.

Jag vet, jag har blivit värsta hundspecialisten.
Voff, voff.

Idag ryckte det i dörren igen och personen från hemtjänsten ville till grannen. Det är lite intressant att när det står ett namn och en adress på deras "kund", och det huset har fyra brevlådor utanför huset, att man då inte kan kolla i vilken av de fyra dörrarna som rätt person bor i. Typ läsa namnet bredvid dörren. På vår står det Olergård, jag lovar. Och vi behöver inte hjälp att vända oss i sängen, än så länge. Men om de kommer igen ska jag be dem tvätta våra lakan och bädda rent. Det blir bra!

2 kommentarer:

Sara sa...

Ja för sjutton, släpp bara in dem och visa på linneskåpet. Passa på att fråga om de kom ihåg att handla glass på vägen också!

Anja Olergård sa...

Linneskåp och glass. Preciiiiiis.