Salt & peppar, Hemköps tidning, kom idag, bara nån dag efter Icas Buffe. Recepten i s&p är oftare lite för skumma för mig, men de har å andra sidan fler tips på saker man inte behöver laga precis som de gör, men det kittlar fantasin. T ex var det några uppslag soppor som inte lockade mig, men som avslutade med tipset att ha mer protein på soppan; mozzarella på tomat eller paprika, parmesan på kött- eller kycklingsoppa, ost på broccoli eller spenat, örtsatt keso på vad som helst. Fetaost kan de som älskar det ha på allting, liksom bönor. Men visst blev man lite inspirerad att ta soppan ett steg längre?
Några sidor senare, det förra var bara en parentes, verkar den nya husguden Elsa Billgren bli intervjuad i ännu en tidning med självförsörjande, eller vad heter det nu? Jaja.
Hennes favoritpryl i köket är en sån där handhållen gräddvisp. Hon bakar till och med muffins med sin sån, och jag tänker Respekt! Armkraft!
Vad samlar hon på? Brudklänningar, glasburkar, trasiga rakspeglar och fotografier på min mamma.
Det här måste vi analysera. Hon är ju Vintage-Elsa med hela Sverige, och när hon fick den smarta iden (efter mig kan jag säga) att köpa gamla brudklänningar och hyra ut, så blev det en hel business. Görromantiskt att syssla med vackra gamla skapelser knöfulla med romantiska och/eller tragiska berättelser. Om jag nånsin gick på fina fester och hade en normalare storlek, skulle jag gärna hyra därifrån. Mina favoritfestklänningar under ungdomens baler kom för det mesta från Myrorna -- när jag kommit över det där med att skapa själv, och jag gjorde en hel klänning i fodertyg (den skulle bara hålla en kväll), insåg jag att sånt som är gjort för att hålla även sitter bättre i detta nu. -Samla på brudklänningar, helt godkänt. Fast jag skulle gärna vilja ha festklänningar också, det kanske hon har.
Glasburkar. Kan jag kanske förstå, om de är såna där gammaldags med glaslock och stålställning och röd gummirundel. Eller såna med tältliknande glastopp som man ska ha "gotter" i. Iittala har fina såna, men det är nog inte sånt hon samlar på.
Trasiga rakspeglar. Så fint att nån älskar dem fast de gjort sitt. Jag antar att hon tycker de är vackra på nåt vis, men jag ids inte spara på trasiga saker. Antingen borde jag laga dem, och sån stress vill jag inte ha eller så duger de inget till förutom att titta på, och jag har blivit så pass gammal att jag väljer funktion IHOP med form.
Foton av sin mamma, det är däremot rätt gulligt. Knäppt och gulligt. Men kanske knäppt bara för att de flesta fotona på min mamma ser likadana ut, hon permanentas och står i endast handduk och käkar köttbulle i köket medan medlet verkar. Vi har flera såna. Eller när hon ligger i sängen på julafton, det har vi också några av. Att vara Ebba Billgren, för så heter hon väl, konstnär och rörlig, till skillnad mot min mamma, måste väl bli bra foton av. Så det förstår jag. Lite gulligt med om hon inte har nån annan familj än mamma och pappa. Jag har legio på bägge sidor, så det där med släkt och familj har alltid känts mer som Hur ska vi få plats snarare än, Ja, här sitter vi tre...
Men tanken är intressant. Vad samlar du på? Vissa samlar på att andra har sagt att de är duktiga. Och eftersom det inte syns av sig själv måste de påpeka att de är framgångsrika och lyckade. Andra samlar på namn. Allt ska heta nåt, det ska inte bara vara en kastrull, det ska vara en le creuset. Inte bara en telefon, en iphone, inte bara en jacka, en (jag vet inte ens vad en dyr jacka ska heta), inte bara en scarf, en hermes. Osv. Att samla på namn tycker jag är lite andefattigt. Kanye West har visst en vit t-shirt till salu för $120 som ser exakt likadan som en t-shirt för $12. Där tror jag inte vi snackar kvalitet. Men att en Malmstenmöbel kostar grova pengar är i alla fall delvis för att det är överlägsen kvalitet. Jag vill sällan bara åt namnet utan möjligtvis formen eller kvaliteten. Men har haft ljusstakar för 5:-/st från ikea på soffbordet nu rätt länge. Vet inte hur mycket lyckligare jag skulle vara om de kom från Svenskt tenn?
Jag brukade säga att jag samlade på böcker. Jag samlade också på kläder (helst till fyndpris), skor och accessoarer, fast det sa jag inte direkt att jag samlade på. Jag saknar inte de kläderna nu, mer än att jag saknar känslan jag hade i vissa kläder, antingen om jag kände mig väldigt snygg i nåt, eller att det hände nåt trevligt i de kläderna. Nu samlar jag inte ens på böcker. Ska försöka göra mig av med ännu fler, fast jag redan sålt och kastat mer än två tredjedelar. Orkar jag börja läsa igen kan man gå in på en bokrea med en tusing och klara sig bra med det och ett lånekort.
Samlar inte på skor, fast det är det svåraste att göra sig av med. Men jag ska.
Jag skulle önska att jag kunde samla på kärlek, kärlek från mig till människor, och från dem till mig - men inte på grund av nåt jag gör utan för att jag får dem att tycka om sig själva. Det vore nåt. Sen skulle jag gärna samla på goda gärningar och överraskningar åt andra. Jag har kommit på en, ska se om jag kan lura i Mikael att hjälpa mig så han inte fattar att det är till honom. Spännande.
Ni hör kanske att jag mår bra. Andra dagen med 6mg LDN och jag mår precis lila bra som igår. Ännu bättre, faktiskt. Kände när jag gick till köket och tog fram frukostgrejer att jag faktiskt orkade breda mig en macka. Inte att jag tvingar mig fast jag inte orkar. Och jag säger som så att om jag kan må bättre med det jag har att göra hemma då är det fantastiskt. Ni kan väl hålla tummarna för att vi får nån ordning på doseringen dock. Man ska ju inte ta sex mg i normala fall. Inte för att det gör nåt, när normaldos är 50, men ändå. Vi får se hur detta utvecklas, så ber jag att få prata med Anders Ö. Trevligt om han komme under landstingstaxa!!!!!
Jag ska i alla fall inte samla på diagnoser!
Keep well, folks, if you can!
