Tack!!!

Dagens offentliga beröm går till Monnah som är så bra på att empatera.

Men jag har fått nyliga kommentarer av Sara, Nilla, Mireille och mamma och Lillan också i veckan.

Trots att jag kanske inte följer kutymen för bloggkommentarer -- jag fattar inte om det är oartigt att inte svara tack, men jag är så rädd för att låta som ett Automatsvar Out of office att jag ibland inte orkar säga nånting och sen glömmer jag av det. Så jag har mycket rum för förbättring på den fronten. Men även om jag vid ett visst tillfälle inte kommer på att säga mer än tack när jag ville säga nåt riktigt, och att jag därför inte säger nåt alls, så vet att jag är mycket tacksam över er. Det verkar säkert inte som om jag har svårt med orden när jag spyr ut inlägg efter inlägg,men det är mycket lättare kognitivt att skriva ner en tanke man redan har än att skapa nåt nytt, må så vara bara ett uppriktigt tack. Och när jag skrev ett inlägg förut idag så klarade jag bara fyra ord och det femte försvann. Och då får man bara ge upp och återkomma när hjärnan är bättre. Så jag gör inte så bra som jag borde, men så bra som jag klarar, och med jämna mellanrum skri er jag såna här tack, tack för allt ni har segt de senaste månaderna som jag bara undantagsvis har förmått mig att tacka personligt för. Excuses, excuses!

2 kommentarer:

Nilla sa...

Jag tycker också att det är svårt att svara på kommentarer utan att låta som en robot så jag förstår dig ❤

Monnah sa...

Kram på dig! Och så kommer empati för den härvarande veckans utmaningar. ❤️