Det ena du vill...

Jag vill pussa tvillingarnas kinder. Lukta på dem, bära dem i famnen, få dem att tystna och trivas och somna där.

Jag vill pussa och krama de andra tvillingarna. Jag vill prata med dem, fråga saker om deras liv ochå preferenser, höra när Mia sjunger för pojkarna, höra när Bella sjunger vadsomhelst.

Jag vill se Johan skratta lyckligt när jag spelar piano på Mias mage och elgitarr på Bellas och hon kiknar av kittel och surrealism. Jag vill träffa gulliga, gulliga Bettan, som är så italiensk fast inte förnuftig som Samantha, utan varm, spontan, killing people with kindness. Pussar en jämt på kinden och har hon varit här nog länge börjar jag göra det själv för det är så gulligt.

Sen vill jag åka skidor en vecka i sälen. Bo i stuga hela storfamiljen, turas om å laga mat på kvällarna. Jag skulle åka nerför hela dagarna, och till och med nån kväll för att det är så speciellt. Och så skulle vi spela spel, inte på xboxen utan kartongspel. Och jag skulle kunna sitta upp, kunna tänka, blanda prat med tystnad i lagom uträknad mängd.

Åka till Salt Lake på aprilkonferens, vara kyrkturist igen, träffa Reid Johnson (extramorfar) och Kim Klomp som är en av de bästa vänner jag nånsin haft.

Haha, gå på dubbeldejt med Mikaels ex och hennes man, bara för att ingen är fiende med nån.

Träffa Monnah och be henne visa sina bästa paleorecept.

Shoppa. Gå ner i vikt först förstås, så shoooooooppa.

Läsa. Allt och inget. Har så många olästa böcker hemma och de senaste åren har jag inte ens brytt mig om att hänga med längtansfullt. Nåt med nån 101-åring som gick ut genom dörren? What?

Skriva. Har flera böcker i huvudet och försöker förgäves hindra fler idéer. Skicka in dem, bli utgiven. Jepp!

Resa till Syditalien i september, bada i ljummet Medelhavet, njuta, äta gott, krulla tårna av välbehag. Bada som en säl, sa jag det.

Vara med familjen hos Ellen. Fira med en ullaredstur. Som jag orkar. Bada i poolen, vara med när de andra spelar kubb, jag har aldrig varit med förr!

Ringa folk på telefon, ha tjejfest med alla möjliga och omöjliga vänner. Ordna teparty och göra hattar till alla gäster, ordna italiensk buffé, ordna chokladbuffé, gå pralinkurs, baka frallor, laga middag några gånger i veckan, ta långpromenader, leka med hunden utan att få aträms!!!! (Läs det baklänges, fast vi kallar det faktiskt för aträms ibland. Det är både skämt och allvar.)

Översätta lite, tjäna tusenlappar på liten tid, kunna göra och köpa saker utan att tänka efter. Orka ta mig till affären och strosa runt, förresten åka till London, det var längesen. Ett tag var jag där varje år.

.Flytta, orka packa, orka röja, orka renovera och få precis som jag vill ha! Ha plats för saker. Ha ordning och var sak på sin plats. Ha ett hobbyrum kanske, för sömnad, virkning, korttillverkning. Skaffa noter på New Bond Street. Spela blockflöjt, skaffa vackra altblockflöjtnoter. Gå på cellokonsert, gå på lunchkonsert på operan med sallad!!! Gå på musikal, gå på Riverdance, gå på bio och konserter och Fasching och inte ha väskan full av mediciner.

Vistas här i Stockholm så jag lär mig hitta. Kan bara vägen till Södersjukhuset och till Ersta sjukhus. Förutom att jag även hittar till Vegabaren och McDonalds här i Haninge. Ska ha gått ner så jag kan äta sånt ibland, fast jag ska inte överdriva. Laga middag ibland, baka efterrätter och bullar! Med Mia och Bella, för jag orkar.

Sminka mig och ändå orka sminka av mig. Duscha två gånger på samma dag, bara för att jag kan.

Åka till Israel med Mikael, gå på kristen upptäcktsfärd.

Kanske möjligtvis låta Mikael lära mig snorkla, jag är lite rädd. Och kunde vi få en egen ö så kunde han lära mig att dyka utan att folk behövde skratta åt mig.

Skulle kanske anmäla mig till gymnastik. Definitivt köpa en bra cykel och åka på utflykter med Mikael och matkorg. Träffa alla ME-människor jag känner numera. Jag antar att det är "rituximab forte" vi har fått allihop. Är så lycklig!!

Lyssna på musik. Oj, lyssna. Inte bara tystnad. Välja ljud istället för tystnad och vara ok med det. Gå med i en bra kör. Kanske inte sitta bredvid en tandläkare igen. Men ha kul och orka vara kvar om det är fika efteråt. Starta en bokklubb eller gärna två. Gå på dejt med Mikael. Orka läsa massa roliga tidningar. Ha bara nån enda bok på nattduksbordet, eftersom det är ruljans på grejerna och jag läser fort. Och ändå fattar och kommer jag ihåg. Ser film på bio, står ut med ljudet och ljuset och orkar koncentrera mig. Är pigg efteråt och diskuterar filmen med Mikael. Eller tjejkompisarna om det är så att Mikael behöver slippa gå. Jag måste skaffa mig tjejkompisar! Har varit så sjuk här att jag inte har några vänner i verkligheten här, bara på Facebook. Jag blev sjuk när jag var 24 så jag hade inte byggt upp en riktigt stark tjejmaffia då heller. Har mina två suss & ull, men de bor ju inte nästgårds. Skulle vilja lära känna mina kusiner bättre. De verkar vara bra människor allihopa. Skulle vilja ha andra par att bjuda på middag eller åka på äventyr med. Jag vet inte ens om jag gillar gruppsemestrar men jag vill gärna prova.

Jag vill också till Sydafrika. Vore kul att se det som utgjorde sån stor del av Rob.

Sätta upp feta lister. Måla, tapetsera. Välja!

Doktorera? Författa? Översätta? Jag har drygt 20 års arbetsliv kvar, så att doktorera är väl inte för sent. Men allt det som jag skulle lärt mig på grund- och magisternivå är borta nu. Hur går det?

Gå skrivarkurser i alla fall, flera. Läsa andra böcker, om växter. Få mina hortensia att överleva. Få allt, nåt att överleva. Lära mig blomsterbindning. Verkligen lära mig! Ha blommor hemma ofta, det ska jag ha när jag jobbar. Alla pengar som nu går till mediciner, läkarbesök och vård, det blir kanske 4000:- om året. Det blir rediga buketter, det.

Smyga omkring på ställen och vara lite galen.

Ha norgebesök och passa N och B. Hur mycket som helst. Lyssna på bröllopspresent, hitta en maffig långklänning till mig. Hjälpa barnen. Symaskin, anyone? Stötta, uppmuntra. Trevliga familjemiddag, som jag kan laga igen! Ingen choklad till Th. Ingen fisk till Pa. tonfisksallad till mig, kycklingsallad till mig, faktiskt pizzadegsbröd till. Tänk att kunna springa hela vägen till pizzerian?! Tänk om jag skulle vilja börja springa!!?!

Nä, Vi stannar nog där. Jag vill så mycket nu att jag är alldeles lycklig av denna målbild. Jag vet att jag har glömt viktiga saker, men jag släpper det. Sen ska även min hjärna fungera, inte än. Än ska jag bara drömma. Just det, jag vill till Schweiz igen. Basel -- gamla stan, centrum med caféer, affärer, restauranger och tramli. Och Pratteln och Muttenz såklart, men gärna Luzern också, städerna vid Interlaken. och Ticino!!! Där skulle jag kunna tänka mig att bo. Italiensk mat, italienskt språk, men schweizisk ordning.

Och en promenad längs Lago di Garda skulle inte sitta fel.

Och nån halvliten västindisk ö. Med ananas i maten. Och badkarsvatten, och tresiffrigt spf om jag får be.

Jag har så mycket liv kvar att leva.  Det här var ju bara för nöjes skull! Orkar inte tänka ut nu vad jag vill åstadkomma, bygga för eftermäle, vara duktig och framgångsrik. Vet inte om jag måste det. Är så oduglig jämt nu att det kan bli svårt att bry sig om karriären för andra skäl än om den är rolig och vad man kan göra för pengarna.

4 kommentarer:

Cecilia summerar sa...

Åh, vad jag önskar att jag kunde hitta ett välsignat troll(eller kanske böne-)spö och ge dig ett friskare jag som orkade allt detta. Du önskar dig varken en världsomsegling eller en rymdresa, men också de mest ordinära äventyr för friska människor är ju just det för den som inte orkar.
Det är svårt att tänka sig att vara sjuk så länge som du har varit, och imponerande så mycket glädje du trots det sprider.Tack!

Anja Olergård sa...

Vi önskar friskhet åt varandra, Cecilia. Tack så mycket för uppmuntran och omtanke <3

Monica sa...

Åh, vad jag vill att du ska bli frisk. Och vilken rolig lista du kunde drömma fram! Bättre än någon jag själv hade kunnat komma på. Kram, kram och puss på att det kommer lösning på sjukdomen!

Anja Olergård sa...

Du är så generös och empatisk, Monnah!! Många kramar <3