Jag hade skumma sköldkörgelprover i december så jag skulle vänta en månad och ta om dem, och få tid till doktorn, han som är så bra men som ska flytta till Lund. Jag har tid om en vecka så Mikael och jag har i god tid kollat våra almanackor för att planera in provtagningen före besöket. Igår skulle vi åka, Mikael är bara "ledig" på fredagar men då ska han ju jobba. Men han skulle köra mig. Förra gången jag försökte ta prover på min vc sa dem att de redan hade skickat iväg vilket prov jag nu skulle ta så jag får komma tillbaka. De var inte jättehjälpsamma och ni som vet hur jag mår inser att jag inte bara kan komma tillbaka. Jag måste planera in det i almanackan och i princip tar det en vecka att vila mig före och efter. Så efter det har vi åkt till Handens närsjukhus och tagit prover, för att de är större och skickar proverna fler gånger än vår vc.
Så kommer vi fram till sjukhuset, 6 handikapplatser är upptagna men vi får den sista. Styr in mig till labbet, som för övrigt inte ligger där jag tror. Var så konfys, hade kunnat sätta 1 000:- på att de hade flyttat, men förstår att det är jag som är yr. (Jag är förvirrad för att jag har gått hemifrån och dessutom gått upp strax efter klockan ett). Men dörren är låst. Då stänger de kl 14 på fredagar och klockan är 14.15. Jag är så säker jag kan vara på att jag just har åkt dit för att de har öppet längre på fredagar. Vi funderar på vad vi ska göra. Jag har inte tänkt på att ta reda på om det är mer än ssk-prover som ska tas, så vi kan ringa akka och fråga, och se om sköterskan vet när sista tid för det är på fredagar. Vi hinner dit innan de stänger men vet inte om proverna kan gå iväg utan blir förstörda eller att jag måste komma en annan gång. De svarar inte i telefon, det gör de ju aldrig utan ska bara ringa upp. Jag har inte ens med mig mobilen. Har inte varit utanför dörren på tre veckor, jo, jag slängde sopor en gång, så jag är helt slut av att det går åt skogen och för att jag har glömt saker, tänkte fel, måste tänka mer när jag är så slut att energin var på 0 redan innan jag ens fått på mig stövlarna hemma.
Tänker att jag får ta kometen på måndag. Gå upp tidigt en gång till, grr, åka komet och inte rullstol, det går i nödfall eftersom labbet ligger närmare ytterdörren än resten av vc, som man inte kommer in i med komet. Blir sur över att jag inte kommer på att kolla saker som öppettider och vilka prover och tider som gäller. Men jag har faktiskt gjort mitt bästa. Kan inte tänka bättre än så här. Mikael tycker att vi åker till SöS, de har ju säkert eget labb och inga stopptider alls. Jag är inte säker, vet inte om det är jobbigare att åka bil till SöS än komet till Akka, och en extra gång. Bestämmer SöS.
Det luktar kanelbulle redan i parkeringshuset.
Det står inte vart man ska gå för att hitta labbet, L är överkryssat, men Mikael frågar i informationen. Jag är så glad att han kan fatta vad folk säger och vi åker in där L är överkryssat.
Två före mig i kön. Fint väntrum, men så lite plats att svänga elrullstol att jag får använda Mikael som backspegel. Ju tröttare jag är desto sämre kör jag.
"Man ska ta järnprover kl 10", säger sköterskan.Men hon säger det inte surt, så jag svarar bara som jag alltid gör att jag inte kan ta prover kl 10 men att jag alltid gör likadant så proverna blir i alla fall jämförbara sinsemellan. Fast jag har blus, kofta, dunjacka, halsduk och skidhandskar på mig så är jag så kall att hon får värma upp två gelevärmare och tina mig med. Men när jag skållat mig lite så träffar hon säkert, inget letande där, och tre rör kommer så snabbt som att det hade skjuts.
Ville gärna åt den där kanelbullelukten. Pressbyrån ligger lägligt precis vid ingången. Vi åker och kollar på alla tidningarna, köper några lösgodisar (Dumle laktrits!! t e x) och så följer Mikael min begäran om att sticka in handen i bullskåpet och känna om några sorter är varmare än de andra. Jag valde då en bulle med tosca på. Den var ljummen ändå ut i bilen och lite degig i mitten och faktiskt värd de annars hysteriska 19:-.
Sen åkte vi hem och det var inte precis köer, vilket jag var tacksam för.
Men jag har väntat på att få besked om mina q10 som Apoteket tillverkar åt mig. När jag beställde dem sa de att fabriken skulle få in medlet efter nyår och sen vet jag inte hur fort produktionen går. Och jag har inte fått nåt besked om det än, så jag ville kolla. De var klara. Bra, jag har varit utan i en vecka och de är en av få saker som hjälper lite. Liiiiiiite. Men så hade jag ett ärende till. Jag hade som vanligt köpt mediciner på nätet och fått dem i en påse som Mikael hämtade ut. Då behöver man inte köa med de andra. Men jag vet inte vad jag hade gjort för jag fick en flaska bodylotion från Neutrogena för 76:- med 20% rabatt. Jag använder inte bodylotion ens, jag orkar ju knappt torka mig, hur skulle jag orka smörja in mig, undvika att kleta ner osv. Stolleprov! Men jag måste ha tyckt att det var en bra idé när jag var drogad nån natt. Men den skulle jag alltså lämna tillbaka. Pinsamt, men jag kan ju inte vara den dummaste kunden de har. Träffade också underbara J, som nästan var värt hela den här dårdagen!
Nu, dagen efter har jag ökat mitt smärtstillandeintag med 200% och det har inte räckt. Jag har varit febrig både igår och idag. Jag råkade göra italiensk dressing i påsmix med hett vatten och insåg då att jag var lite bakom idag. Men skar inget eller så. Jo, två körsbärstomater faktiskt. Och migränen har varit jobbig idag, inte bara en släng av det som det kan vara. Jag säger inte det så mycket för att klaga (även om det såklart är sin egen belöning), som för att fråga vården om det är rimligt att jag ska få feber och migrän i två dagar och att jag förmodligen inte kommer att orka göra nånting imorgon (våra lakan behöver bytas och vi har några adventsljusstakar kvar) eller på måndag, och på tisdag orkar jag inte för då har jag duschat på måndag, d v s det tar en vecka, från vila före för att orka, och vila efteråt för att återhämta sig. Skulle man kräva av normala människor att de inte skulle kunna göra nåt mer än klä på sig och vara liggande en vecka, inte arbetsvecka utan kalendervecka, med flera dagar svår huvudvärk och migrän, feber, smärtor i kroppen som gör att du känner dig så trött att du vill gråta. Förutom minnesluckor och förvirring under tiden hemifrån. Är det vad vården kräver av mig för att ta ett blodprov? Eller hur sjuk ska man vara för att få hemsjukvård? Det är görsvårt att få. Men jag vill inte att vårdbesök är allt jag gör det kommande året. Jag måste få vårda mig själv. På andra sätt. Men kampen blir inte vacker. Man orkar bara med en i taget och jag har redan två på gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar