Tankar i natten

Vad vill jag att de ska säga om mig när jag är död och ska begravas?

Jag trodde jag visste. Att jag har varit glad, rolig och optimistisk. Smart, snabb, duktig. Snygg säger man inte på begravningen, men det har jag alltid velat vara. Gillar att ha snygga kläder. Nagellack. En god vän, en lyssnare (ja, jag kan hålla mun så länge att jag hör vad andra säger), osjälvisk. Det vill jag vara. Vill vara snarare än är, kanske.

För just nu känner jag mig som en klagare, en ledsen och fet kvinna som inte kan lyfta blicken från sjukdomarna.

Så ibland måste man jämföra sig med andra. Dvs hur hade andra gjort i min situation? De hade nog heller kanske inte klarat av att vara så som jag vill vara i situationen jag befinner mig i. Det kanske är för svårt. Man satte mål i tonåren, såg sitt framtida jag och vart man ville komma. Och så kom livet emellan. Jag har ju knappt varit frisk som vuxen. I fem minuter eller så.

Glad, rolig och optimistisk kanske behöver omvärderas. Att det istället och numera handlar om att jag till och med kan skratta när jag gråter. Att jag försöker vara glad och optimistisk så ofta jag kan, även om det ibland bara är en gång i veckan.

Glädje är ett svårt mål. De vanligaste problemen påverkar, t ex äktenskap, familj, arbete, hälsa. En mor är inte gladare än hennes ledsnaste barn, sägs det. Jag är glad av naturen men känner ofta att det är övermänskligt för mig att vara glad, jag får vara nöjd med mindre tror jag. När jag inte tänker på nåt är jag jättelycklig, men det finns så mycket verklighet!

Jag hade aldrig trott att mitt liv, eller rättare sagt en enda aspekt av mitt liv, min ohälsa, skulle kunna påverka resten av mitt liv så väldigt mycket. Och att det skulle förändra mig så fundamentalt, inklusive på sätt som jag inte vill. Man har inte makt över sitt liv, men man har viss makt över hur man reagerar på det som händer i ens liv. Men så lätt är det inte heller att rycka upp sig. Ibland kan man, ibland kan man inte.

Man får ett litet sammanbrott och går vidare. Om livet är oftare än sammanbrotten är det kanske ok.

Inga kommentarer: