Jag skojade bara

Nej, jag skojade inte, men man säger ju så när man är ironisk osv. Har svårt att förklara mig.

Fick underbart besök idag av min kusin och hennes man. Så lycklig för det! De har alltid varit ett exempel på att kärlek inte är nåt som kommer och sen stannar kvar av sig själv, utan nåt man måste kämpa för att hålla kvar.

Men mitt huvud gör mig galen! Det känns inte precis som vanligt migrän så jag är lite konfys. Och det har gått åt rätt seriösa mängder medicin, som knappt har hjälpt alls. Hade jag haft några neurologiska symptom hade jag åkt in till akuten, men som det är nu orkar jag inte att undersökas, förklara nåt, vänta på mri eller nåt sånt. Framför allt inte när det är helg heller. Men om det inte är bättre på måndag ska jag kontakta neurologen. Detta började när botoxen fick effekt, ett par dagar efter sprutorna. Det jag är rädd för är att det är nåt med botoxen och att det inte går över förrän det går ur kroppen. Om drygt två månader. Men varför ta ut det värsta i förskott?!

Jag orkade med besöket ganska bra, men efter det var det rätt illa ställt med mig. Är ju inte precis pigg i normala fall och nu tar huvudvärken så mycket energi av mig att det är betydligt värre än vanligt. Har svårt att tänka, prata. Men inte som om jag har fått stroke, jag kan säga en hel mening för en doktor för att kolla om jag kan, men det betyder inte att jag lätt kan säga en hel mening till Mikael.

Och så tycker jag synd om mig själv. Nu har jag ingen lust mer!!!

Imorgon ska jag ta två treo comp. Det får man inte men det skiter jag i! Det är min starkaste medicin, har bara tagit en i taget förut och väldigt sällan. Så om inte två hjälper så är det nåt som är fel och då blir det neurologkontakt på måndag.

Ni som är religiösa kan väl be för mig. Det är inte kul nu.

8 kommentarer:

Nilla sa...

Styrkekram <3

Anja Olergård sa...

Tack, snälla goa Nilla! <3

Sara Boberg sa...

Kärlek och bön till dig Anja! ����

Anja Olergård sa...

Tusen tack, Sara B. Det har hjälpt faktiskt. <3

Sara sa...

Done!
Grät en skvätt också och tände ett ljus, för när du säger att det inte är kul har det passerat roligheterna med ... (oj, vad mäter man tråkigheter i för enhet?)mil? kilo?
Blev förstås tvungen att googla och lärde mig att för att hitta smärttröskeln hos både människor och djur kan man använda sig av en dolorimeter som alltså är en liten grunka för att orsaka smärta. En sån behöver ju inte du.

Kram!

Anja Olergård sa...

Lipat och tänt ljus. Vilken arsenal av omtanke. Blir rörd såklart. Tack räcker inte! <3

Sara sa...

Det skulle ju kunna tolkas som att det är jag som är skör och lättlipad just nu också, vad vet jag ...
Ljus och bön tror jag på oavsett humör i alla fall.

Anja Olergård sa...

Jag menade såklart -- and for the record -- inte att antyda att du var skör och lättlipad! Snarare att jag blev rörd av sån fin omtanke.