Vilken dag

Den här dagen var jobbig. Så att ta nattpiller och skriva lite i hälsodagboken och sen lägga mig (ja!!) kändes efterlängtat.

Men tjugo minuter efter intag av Ipren har jag ont i magen. Precis som igår.

Om det bara vore feber och allmän smärta som jag tog den för så kunde jag väl byta till bara Alvedon.

Men min huvudorsak är för migränen, som med en veckas undantag har hållits på en fantastiskt låg nivå sedan jag började med daglig dos ipren. Just idag är jag slut inte bara fysiskt utan också emotionellt, så det känns inte jätteroligt att tänka att jag nog måste sluta ta dem pga ont i magen. Det får jag alltid vid långvarig användning av anti-inflammatoriska. Har tänkt Vad bra att jag inte har fått ont i magen! Det är också därför jag fått celebra istället, för att den ska vara snällare mot magen. Men vem lurar jag, den har aldrig haft den minsta lilla effekt. Vanliga ipren däremot har hjälpt mig supermycket. Jag orkar inte tänka på hur det är att ha svåra migränanfall hälften av tiden, och andra halvan vara utslagen av medicinerna och försöka hämta mig från senaste anfallet. Jag börjar känna i min kropp sen avgiftningen att jag inte vill äta triptaner annat än i undantagsfall. Och om jag då inte kan minska varken frekvens eller intensitet med ipren, så blir det mesta så svåra anfall att jag inte står ut obehandlad. Det är inte tillräckligt heller, säger man på min neurologmottagning. Ju tidigare man stoppar anfallet, desto mer fullständigt stoppar man det, dvs då kommer det inte tillbaka. Jaja, det här är deppiga tankar, trötta tankar mitt i natten, med en nacke som låter som hundra lösa ben när jag rör mig, och känns som en stålskena sitter på varje sida om ryggraden istället för smidiga, töjbara muskler. Fy, jag får inte ha såna här dagar. Jag pallar det inte.

Mitt hopp står nu till att jag får komma till den nya me-mottagningen och att jag kan få hjälp med sånt här. Före me hade jag migrän totalt kanske fem gånger, nu kan det bli fem dagar i veckan. Så migrän är migrän, men behandlas också till viss del genom att behandla me:n, precis som sömnen.

Nä, fy, idag var en tung dag att vara sjuk. Och jag gråter så lätt idag, och det gör så ont i huvudet, vilket jag ingalunda behöver just nu.

Nej, just nu behöver jag en kram. Jag ropade hit Mikael förut idag och frågade om han kunde komma och krama mig. Men nu behövs det igen. Så även om ni inte har läst detta än, så har jag stulit en kram. Tusen tack, och det känns faktiskt genast bättre.

Så länge jag inte tänker en enda tanke på me eller mitt liv. Så jag glor på bloggar och installationen, Facebook och pittoresk och hoppas att John Blund kommer tidigare ikväll. Jobbigt också att somna strax före sex på morgonen när man velat sova sen tio. Det är minitortyr. Men jag avslöjar aldrig det hemliga lösenordet! Jag har nämligen glömt av det!!!!! Så ni kan move on, sömntorterare, jag har inget åt er.

Godnatt och kram!!

13 kommentarer:

Monnah sa...

Jag ville bara tala om att idag tänkte jag på dig! Jag plockade in den första syrénkvisten fast det bara är en blomma som håller på att slå ut medan de andra är i minsta knoppstadiet. Den där blomman som har börjat slå ut doftar så gott redan och det tänkte jag att du skulle klara utan att få migrän och du skulle njuta av den lila färgen. Jag ville bara säga det.

Anja Olergård sa...

Men tack för det! Syrener hör till mina favoritblommor! Mikael och jag ska plantera nåt, nån gång, jag är inne på syren. Tusen tack för omtanken. Du är verkligen en ängel! Kram!!!

Anja Olergård sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Cecilia summerar sa...

Här kommer en jättestor kram från mig! >--O--<
Jag är superluddig i huvudet så jag har inte läst allt, men tillräckligt för att skicka omtankar och kramar. Kan Pronaxen (Naproxen) vara lindrigare mot magen? Det tillsammans med Alvedon brukar funka för att hålla min överansträngningsmigrän borta. Ibland krävs stordos av Pronaxen, men oftast inte.
Syrén! Bästa doften!

Anja Olergård sa...

Lindrigare för magen, bra, det ska jag ta upp med neurologen!! Ska också vara noggrannare med att ta den med mat. Igår fick jag inte ont alls. Jag behöver inte tro att allt är nattsvart... Tack för omtanken, imponerande att du kan tänka på nån annan i din smärtdimma. Kram!!

Sara sa...

Skickar kramar en masse så att du har ett stash vid behov om inte annat.

Lillemor sa...

❤️

Harriet Klarin sa...

Skickar LCHF-moussaka-kram!
restaurang modren

Anja Olergård sa...

En stash var bra. Skickar en hög tillbaka!

Anja Olergård sa...

Å, tack!

Anja Olergård sa...

Tusen tack, gullemamma!

AL sa...

triptaner. suck. ett ord man önskar man inte visste vad det var.

Lite kul att läsa hur du distraherar dig. Jag har så knasiga grejer jag tänker på när jag måste "fly in i huvudet" och bara överleva sekunderna, att jag inte kan berätta det offentligt, men det fungerar. Før din skull gör jag det ändå tror jag. Du som ær modig och berättar om rädslor och dagsform och øverlevnadsstrategier. En av bilderna jag kunde fokusera på mentalt när jag var riktigt sjuk var asfalt, men den måste vara grå, inte rykande ny och svart, och det måste vara engrådisig vårdag utan vind och utan fotspår eller hjulspår från bilar. Nær jag blev lite friskare kunde det ligga en sten på asfalten som jag stirrade på med mina inre ögon. I timmar. That's it. Allt annat skapade någon form av rörlig bild som triggade igång alla symptom.

För övrigt låter det spännande med ME-klinik. I tromsö hade de ju egen ME avdelning på sjukhuset. Den avdelningen hade den mildaste, mest flexibla, tillmötesgående och tillrättaläggande sjukvårdspersonal jag någonsin mött. De serverade till och med frukt och yoghurt och juice till oss som besökte patient "bara för att". Jag håller tummarna för att din ME klinik blir en nås upplevelse för dig också!

Anja Olergård sa...

Förstår att du inte kunde tänka på nåt som kunde kopplas ihop med rörelse, lukt, smak osv! Jag har försökt ha såna där tankebilder, men jag har så svårt att koncentrera mig. Och nu ser jag att telefonen ändrade på hälften av orden som jag flyr med, men du var säkert smart nog att räkna ut att det skulle vara instagram och pinterest. Där ses vi ju också.

Just nu väntar jag på att druvsockret ska göra sån nytta på nån här hemma att jag klarar av att tjata upp honom ur sängen för att äta nåt. Så perfekt med nurse work just idag, när jag haft migrän i tolv timmar, med undantag av när triptanerna gjort mest nytta efter två timmar. Ska inte vara en sur typ men ibland orkar jag inte vara glad. Men tack så mycket för att du skrev. Ska tänka på asfalt, det låter skönt att tänka på!