Välja glädje

De senaste dagarnas migrän har slagit rekord. Jag är inte nöjd. Men så skickade jag en bild till en person, som blev så glad att hon grät lyckotårar. Och då bestämde jag mig för att se på saken lite ljusare.

Jag har inte spytt.

Jag har duschat.

Mikael vaknade inte när jag nös i sängen.

Jag åt världens godaste middag. (Spaghetti alla nonna, eller zia kanske?)

Och Mikael åt brie och paté. Det är lite roligt.

Och mitt hår är lent som en kanin.

Och jag har bara en enda finne.

Och ska inte omedelbart vara med på kort eller gå på fin middag, så let it be. Be seriously slathered with tea tree oil alltså.

Och jag har marginaler på mina sömnmediciner och kan ta extra av nån sort när det behövs, som i natt. Skällhunden väckte mig efter sju timmar inatt, och med de senaste dagarnas migrän var det en. extra. dålig. idé.

P.S. En rolig historia om hunden. Igår trampade hon på en tistel som fastnade på tassen. Hon fick inte bort den, det kan man inte förvänta sig utan opposable thumbs, och tog till sitt enda redskap, munnen. Men sen kunde hon inte få ut den ur munnen heller, så hon svalde den. Och idag har hon inte ätit men spytt flera gånger. Det var väl i och för sig inte en rolig historia. Men jag hade nån tanke, och det är att jag frågar mig om jag är lika dum och inte kommer på att be om hjälp. Jo, det vet jag ju att jag är. Men jag har både bett Mikael torka mig efter dusch och borsta håret på sistone, så jag lär mig. Det ska bli skönt med sommar, då kan man nästan självtorka.

Jo, apropå dusch så har jag den bästa nyheten. Jag inbillar mig att duschstrålarna masserar skallen och hjälper migränet. Jag har ju å andra sidan lätt för att hitta på "vetenskapliga" teorier. Men idag när jag duschade tänkte jag att huvuduppgiften var att pacea, och min näst viktigaste uppgift var att duscha. Jag tog det jättelångsamt, andades, rörde armarna sansat, funderade på smartare sätt att göra saker osv. Och stod en stund och rann av, för att underlätta torkningen. Längtar till sommaren för att då när jag använder mindre energi på torkningen brukar jag orka smörja in mig ibland också. Det behövs och känns så lyxigt. Men apropå pacingen så kände jag mig verkligen duktig. Jag såg framför mig alla böcker jag ska orka läsa, när jag nu rör mig mer ekonomiskt och får energi över! Och så ofta jag kommer ihåg det, vilket inte är imponerande ofta, än, så ska jag tänka Går det här att göra med mindre energi? Mikael inser att det inte är lätt för mig, för jag är hetsig i mina rörelser ända sen födseln. Och i tonåren fick jag ofta höra att jag var långsam i köket, så då lärde jag mig att snabb är bättre. Nu ska födsel och 44 års ohejdad vana arbetas bort. Men, vet ni, mitt i förra meningen började jag skriva hälften så fort. Nu skriver jag långsamt, som om en sommarbris blåser lojt över tangentbordet på telefonen. Jag kan detta, jag ska klara det!!

Så trots detta skallebank som botoxen nog ändå kapar topparna på, och trots att jag mådde illa av smärta, så kan jag tänka glada och bra tankar, och dessutom orsaka lyckotårar! Fy sjutton vilken jättebra usel dag! Så skulle alla usla dagar vara!

Tjohej! (Men ropa helst inte högt, eller alls, för jag har ju trots allt migrääään.)  m a n   k a n   v i s k a   t j o h e j !

1 kommentar:

En långvarig förkylning sa...

Jag somnade gott efter lyckotårarna! <3 <3 <3
Heja ny pacing-approach, och tack för påminnelsen, måste också komma ihåg att va långsam!