På avvänjning

Jag skulle ju börja äta lchf redan i våras, när gallstenarna istället kom. Det har hela tiden varit klart att jag skulle göra slag i den saken efter operationen. Gav mig dock lov att äta vad jag ville på jul och nyår. Och även då åt jag väldigt lite godsaker och bröd. Jag skulle börja på riktigt på riktigt efter nyår. Idag är den tredje. Jag har sån abstinens. Dessutom har Mikael blivit förkyld och det finns snart bara grädde och sill kvar i kylen. Har ätit rökt lax varannan dag känns det som. Längtar som besatt efter spaghetti med köttfärssås och bröd, gärna hembakat. Däremot har det stått ett paket After eight på soffbordet och som jag inte har rört idag. Igår drack vi dock upp en hel grön nyårsbutelj med sponken.

Och igår hade jag också ett riktigt lågvattenmärke. Nån gång i december när jag var på posten passade jag på att köpa en citronkakemix på Ica. Eftersom jag inte ska äta sånt längre (eller nånsin! Det är palmolja i!) så bakade jag den igår och skulle sjunka så djupt som att äta halva. Så låg jag i soffan och fantiserade medan den gräddades i sina modiga 45 minuter. Reser på mig, tar ut vad som luktar god kaka, ser ett missfoster! Toppig som Matterhorn, överträffas i misslyckande med en skorpa som hade hållit för ett lavautbrott. Efter bara nån hemsk tugga började jag karva bort centimetertjocka ytterbitar och ändå är det inte gott i mitten, utan fortfarande rätt torrt och smaklöst. Snullet! När man längtat efter citronkaka i en timme, så får man nån bränd excuse for a cake. Det mesta åkte i soporna, men jag hittade några tuggor längst in som dög. Men det är ju lite dåligt att det blir så kapitalt fel när man följer anvisningarna till punkt och pricka.

Dög till vad, förresten? Att med besked upprätthålla mitt beroende av gluten. Vad är det med mjöl som jag älskar så? Det är väl gott med socker och mjöl tillsammans också, men jäst mjöl alltså, det är min melodi. Och jag har haft värsta migrängången sen jag började där för snart fem år sedan. Ska det då sammanfalla med när jag ska få ur sockerjävulen ur kroppen? Nice. Jag vill ha pasta på mitt hak när jag fått Botox!! Men om det är dåligt med gluten och socker och stärkelse så borde jag väl välkomna den här förändringen? Huvudvärken kommer att minska, förhoppningsvis tappar jag några kilo (30 vore lagom men 27 är ok.), jag kanske också får mindre ont i kroppen. Men min själ är traumatiserad av denna förlust av själsfränden Bröd.

Jo, och lider gör jag också tills om två veckor när sockersuget och brödsuget gått ur kroppen. Men fram tills dess borde man bo på spahotell med LCHF-kost och inget annat, och blir man lite stingslig av avvänjningen så finns det chokladmousse, glass, panna gotta, kanske nån tallrik vispad grädde och bär. Men absolut inga femkilosflaskor med nyårsbubbel och socker!!!

5 kommentarer:

Sara sa...

Kämpar oxå förtvivlat! Nöden är stor och idag har vi dessutom sexårskalas där vi bjuder andra på chokladkladdkaka, drömmar, prinsesstårta och godispåse men jag och maken ska äta blåbär och grädde. Tror han.

Du får sätta Mikael eller nån annan vänlig själ på att baka fröbröd åt dig. För vem kan leva utan mackor???

AL sa...

Vi lever med samma plåga. Det gör kanske alla som försöker äta sig friska enligt senaste rönen? Eller tränar crossfit som somliga i det här hushållet. Ibland sammanfaller båda.

Själv går jag runt och muttrar nån variant av gammalt Dr. Phil filosofi: The party doesn't have to be in your mouth. Find other ways to celebrate.

Men ser iallafall fram emot att läsa massor av matinspiration och tips här på bloggen. Är tom på idéer redan efter fyra dagar....

Klarins sa...

Håll ut! Håll ut! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr!
Anpassat efter Karin Boye.
Eller varför inte Geijer:
Var glad, var tröst!
Sen passar inte resten.:-)

Allra godast smakar det att lägga sig på kvällen (eller när man nu lägger sig) och veta att man klarade av det. En dag till.
Man lyfter på hatten för sig själv. Det ger råg i ryggen inför morgondagen.
Bättre råg i ryggen än i mackan...

Pappa säger att jag inte får baka mer lchf-bröd. Men säg till om du blir nog desperat, så gör jag det till dig. Inga vita källarfranska, men ändå.

Betänk också att tredje dagen är värst. Sen vänder det och allt blir bättre. Soon!
modren

Monica sa...

Vilken klok moder du har! För övrigt finns det en massa goda alternativ till bröd. Fröknäcke till exempel. Nu råkar det vara så att om man äter för mycket av vad som helst så är det inte bra, och fröknäcke är för gott för mig. :)

Må abstinensen hävas och må minnet blomstra så du kommer ihåg varför du vill ändra din kost varje gång det suger i sockertarmen.

Unknown sa...

Hallå, du skriver så roligt mitt upp i alltihop elände.

Jag överlever bröddrömmarna med glutenfritt bröd, kan du inte testa det? Om du äter LCHF så har du testat dom där oopsies-arna som man gör på ägg o philadelfiaost. Dom är ju så goa med massa smör o ost på.

Vi höres :-) KRAM!