Makt över kroppen?

Jag skulle massera pannan lite när jag hade värsta migränet i förrgår, och tryckte lite ungefär på ögonbrynen. Jag hade så ont att det nästan svartnade för ögonen. (Man kan ju bara låta bli att trycka där om det gör ont, jag HAR kommit på det.) Men så tänkte jag att jag kanske skulle kunna få mig att svimma av smärta. Tänker inte försöka, men tanken lockade mig på något än så länge oförklarligt vis.

Alldeles nyss tänkte jag på att mamma varit hos tandläkaren idag. Om jag börjar tänka mer på det så kommer tandläkarlukten fram, skräcken, och hjärtat slår fortare. Jag kan alltså få mitt hjärta att slå fort om jag tänker på nåt särskilt.

Svimma, hjärtklappning.

Varför kan jag inte tänka fram lite energi, lite viktnedgång? Det är ju ingen superpower precis att kunna ge sig själv hjärtklappning av rädsla.

Oh, well.

5 kommentarer:

Sara sa...

En gång när jag var på uppvaket efter en opertion roade jag mig med att ligga och försöka påverka apparaten jag var kopplad till. Det gick finfint att ändra kurvorna för puls och vad det nu var, men märkligt nog kan jag inte stå emot en chokladbiskvi. Viljestyrkan räcker bara so far.

Anja Olergård sa...

Nuförtiden ska man ju gilla olika, men jag önskar det var lika lätt att höja pulsen (beep beep beep) som att avstå en Magnum. Själv har jag oerhört lätt att avstå.en sån där som du sa, är det de stora tefaten? Ja, den är jag göööörbra på att stå emot.

Men en liten liten brödbit. Eller en hembakad bulle. Eller för all del en glass. Nej, jag kan inte börja tänka på morotskaka, brulépudding. Och citronpaj nu. Det är illa nog att jag ska få tårta hos kusin J&J på lördag. Jag måste bestämma mig för att inte ta nåt, och jag är rädd att jag inte kommer att klara det. Nåja, jag har ett par dagar på mig.

Harriet Klarin sa...

Jag kan sänka pulsen med tankens makt. Men chokladbiskvi går inte att avstå ifrån. Bland det godaste Gud har skapat. Slår Magnum. Maken och jag hade bestämt oss för att äta en styck Magnum nån gång i sommar. Vi har ännu inte ätit nån, bra va! Jag är inte ens säker på att jag kommer att äta nån. Jag vill inte bryta sockerstoppet. Vilket jag gjorde igår. Lagade pannkakor utan gluten, gjorda på Phil-ost. Rätt goda faktiskt. Men jag förstörde allt genom att äta köpt hallonsylt till. Sen fick jag ett obarmhärtigt sötsug resten av dan. Jag kom inte på varför förrän jag skulle gå och lägga mig. Visst ja, den söta hallonsylten.
Gissa vad jag gjorde för att stå ut med sötsuget? Jag läste igenom mina favoritrecept på efterrätter och mjuka kakor. Jag läste och njöt och snålvattnet rann, men jag gjorde inget av recepten. Ibland får man applådera sig själv.
Och Anja, hos J&J får ni väl bara glutenfri tårta. Lätt att avstå ifrån!
modren

Sara sa...

@ Modern: En gemensam bekant till Anja och mig gör lchf-chokladbiskvier, det kanske kunde vara nåt?

Harriet Klarin sa...

OM! Ska kolla om det kommer upp ett recept när jag googlar.
Det låter suveränt. Men alla LCHF-godsaker jag gjort har inte varit goda.
Jag är dock villig att pröva allt.
modren