Dagens skratt

På fredag ska jag få botox. Brukar äta på pastarestaurang efteråt.

Fick termobyxor och en ursöt småprickig fleecetröja i julklapp av M, men storlekarna var fel, så jag ska följa med till Jula och prova. Jag föreslog att vi kan ta det på fredag på väg hem från botox. -Ja, men du ska ju äta pasta också.

Jag fattade absolut ingenting. Äter jag så mycket att jag inte får igen byxorna? Hinner affären stänga, jag har ju botox vid halv två så det kan inte vara det han menar. Jag såg nog ut som en fågelholk eller en som tänker så det knakar men inte kommer ända fram. Hissen går inte ända upp, verkligen! Så säger Mikael: "För mycket på samma gång". Är det ett nytt koncept för dig eller :) Vi skrattade gott åt eländet. Glad att han har tålamod med mig.

Man undrar ju hur man ska lyckas lära hjärnan nya saker, som att pejsa, nej, jag tänker stava det pacea, ett tag till i alla fall, och att vara mindful, när hjärnan har så svårt för sig att jag inte ens kommer på att jag inte kan göra tre saker på samma dag. Jag gör ju aldrig tre saker ens samma vecka annars, vet inte vad det var för sorts hjärnsläpp jag fick där.

Det konstiga idag var att när jag klätt på mig mjukisbyxor och bomullströja och slängt sopor och hämtat post, så hade jag energi kvar. Vad har vi lärt oss? Att lämna den energin i fred så den kan gå till läkning istället för till behovstillfredsställelse. Men jag har inte haft tänkarmössan på mig idag utan började laga middag, skära sallad och baka chokladmuffins. Jo, jättesmart.

När det nästan var klart kom Mikael hem och gjorde färdigt, för jag hade i alla fall varit så uppmärksam att jag märkte när energin tog slut. Sen orkade jag inte resa mig upp ur soffan på flera timmar, och nu har jag som vanligt migrän.

Apropå migrän så fick jag mig lite skrämselhicka idag. Läste nån artikel på nätet, lång historia kort, om nån med nackskada som fick botox i två år, och plötsligt blev tungan svart, han blev förlamad (?) och magen pajade så han fick stomi. När tidningen mejlade läkaren så fick de exakt samma autosvar som jag fick för nån vecka sen. (Not your average autosvar faktiskt, så det måste ha varit den läkaren.) Hjälp! Jag tänker inte på att botox är ett nervgift. Har aldrig tänkt att det kan gå mer fel än första gången, när sprutorna sattes lite för lågt i pannan och ögonlocken hängde en aning i två månader. Men det var ju bara kosmetiskt. Kan det hända hemska grejer av min botoxbehandling? Jag är ju så kär i alla mina mediciner, eftersom de verkligen hjälper mig. Skulle må väldigt mycket sämre utan dem, nästan outhärdligt skulle det vara. Men läkarna får ju också lite hicka ibland när de ser hela listan. Det är ju inte _bra_ med medicin alltså.

2 kommentarer:

Harriet Klarin sa...

Ja visst är det ett gift, men det jag verkligen undrar över är varför du fortsätter med det. Du har ju migrän stup i kvarten ändå?! Det hjälper ju inte längre som det gjorde i början? Jag tycker läkaren får hitta på nåt annat och bättre.
modren

Nilla sa...

Det är ju tur att vi har gubbar som tänker åt oss när våra hjärnor verkar gå på semester. Blir lite full i skratt när jag ser framför mig hur du sitter där som ett stort frågetecken :-)