Rejäla sinneshallucinationer

I söndags satt Mikael med näsan i telefonen och läste vår dagliga dos ur Bibeln. Plötsligt ser jag nåt flyga genom rummet och landa i bokhyllan med spelen. Det dunsade riktigt till när djuret stötte emot spelhyllan. Jag blev alldeles uppjagad, men tänkte att jag måste ha inbillat mig. Som den gången jag såg en stor fet, lång, svart snigel i duschfönstret och sen när Mikael skulle rädda mig fanns det ingen, och inga spår. Eftersom jag tänker lite dåligt vågar jag sällan lita på att det mina sinnen säger är rätt.

Men igår när jag hade lagt mig hördes det som ett högljutt alarm. Först trodde jag ljudet kom härifrån, det lät som om den inte kunde vara mer än en meter bort, men den, alarmalstraren, var faktiskt ute i bokhyllan och hade nog krupit in bland spelen. Men hjälp, vad starkt den lät. Jag lyste med ficklampa, vilket den inte gillade och tystnade, men såg den inte nånstans, och jag hade ingen anledning att tro att den skulle anfalla mig. Men så igår kväll, samma sak, en grej flyger genom halva vardagsrummet och dunsar sen i böckerna. Av dunsen så förstår man att det inte är nån mygga det rör sig om utan säkert en best på ett par kilo. Men han hoppade snabbt från böckerna ner på golvet i sovrummet. Och då såg jag henne (Mikael trodde det var en hona för hon såg gravid ut. Jag vet fortfarande inte om gräshoppor föder levande ungar, betvivlar det dock) och då såg jag henne på sovrumsgolvet. Dra på trissor, sicken BEST! Så in i bänken stor, lång, och så kraftiga spröt att de hade krasat i munnen om man skulle ätit friterad syrsa. Som visst är den nya trenden. Måttmässigt var hon en tumme lång. Mikael hade som väl var inte somnat än, och gick upp och hämtade ett glas som han fångade henne i. Jag vågade inte stå närmare än två meter bort, och mitt hjärta slog volter, eller i alla fall hysteriska fara-för-livet-melodier. Ungefär sån musik de spelar i tyska affärer fem i stängningsdags, när de vid samma tid släcker ner så alla ska sluta shoppa, för alla kassörskorna ska vara klara klockan 19, inte bara kunderna! Ja, så slog mitt hjärta, och Mikael släppte ut honom (alltså jag vet inte om jag köper det där med gravid, så jag går tillbaka till det automatiska könet för insekter -- han). Men sen när jag skulle kissa och gå och lägga mig lite senare, så lät det som en smärre armé av gräshoppor utanför badrumsfönstret. Som ju var öppet. Hoppas inte de ska få för sig nåt om att vårt hem är trevligt att vara i.

Jag hade såklart inte sinnesnärvaro nog att fota den lille gynnaren, f'låt stooora besten, men han var illgrön och lång som en hel tumme. Största djuret vi haft inomhus, förutom Vanna, som jag inte är säker på om hon är ett djur eller en klappgenererande maskin.

8 kommentarer:

Sara sa...

Javisst ja, vi hade en sån som satt ovanpå sovrumsgardinen och som jag tänkte slänga ut, men så glömde jag bort det. Undrar var den är nu? Hur kan man glömma en sån sak som gröna monster i sovrummet?

AL sa...

Let his people go!

:)

En långvarig förkylning sa...

Bibliska proportioner helt enkelt, och bokstavligt talat! :D

Anja Olergård sa...

Jag glömde av den en hel dag, men då var den gömd och tyst och jag hade inte sett den i hela dess enorma prakt. Men du är väl inte så harig när det gäller djur?

Anja Olergård sa...

Rekord för rolig kommentar!

Anja Olergård sa...

Ja, minst sagt :)

Sara sa...

Gillaknapp på AL!

Anonym sa...

Från mig också!
/E