En handikapprapport över valet, bokstavligt talat

Jag slarvade bort röstkorten, men fick nya på mail. Sen orkade jag i alla fall inte rösta i förväg, och idag på ens hemmavallokal kan man rösta utan valsedel. Vallokalen var bra markerad med skyltar. En ensam valsedelsutdelare från S stod vid grannröstlokalen. Mikael tackade honom.

Sen var det en hög stålgröskel in till själva lokalen. Jag kunde inte köra rakt över den med Marve, först tog fotstödet i, men efter första misslyckade försöket sa Mikael hur jag skulle göra, att jag skulle luta mig åt ena eller andra hållet, öka kraften men inte farten, och lite så. Han fick också hålla i mig eller Marve, jag minns inte vilket. När jag kom över kanten ropade jag visst till, för en valarbetare kom och slängde ett öga på mig. Jag fick sitta innanför ingången och hämta andan en sekund. Jag har ju aldrig tippat och ramlat, men jag vet inte hur nära jag är i såna situationer. Och ändå kan jag gå ur om det faktiskt inte går. Jag har fått lite ökad förståelse för hur otillgängligt samhället kan vara, på många plan.

Sen hade de två ställ med valsedlar med ryggen åt ingången. Dem gick man bakom ensam och jag vet inte hur lätt det var att nå lapparna som var överst/längst bak för Mikael tog åt mig. Jag hade ju varit lite tveksam till hur det skulle se ut om han tog åt mig, vill ju inte att nån granne ska tänka att han bestämmer åt mig (och en som inte känner oss och vet hur ofta jag ber honom tänka åt mig, skulle kanske ställa sig frågande till att jag är passiv i vissa situationer men det är bara av energisparbehov). Men det blev bra nu, inget konstigt. Efter oss kom ett annat par, fast äldre, och jag kände mig glad över att se hur folk går på utflykt till vallokalen. Väldigt överdrivet så var det som ett lämmeltåg och jag är glad för att det var fint väder och inte ösregn.

Sen blev jag hänvisad till ett lågt bås och jag kom fram bra med Marve, det var inte trångt alls. Det låg både penna och kuvertklistrare i båset och jag kryssade rätt namn på alla tre. Jag dubbelkollade mig själv efteråt också.

Sen kom jag till röstmottagarna. De tog en förtidsröst mellan Mikaels och min röst, och efter visst kontrollerande sa de att det var nåt fel och rösten skulle ogiltigförklaras. Då tyckte jag synd om den personen. Sen var det min tur och jag trodde att jag skulle stå bredvid Mikael i röstlängden, men den är inte ordnad efter namn utan efter personnummer, så då var det viss skillnad :-) Det var bra också att ingen klagade på att jag hade slarvat bort röstkorten. ID räckte, det hade jag ju kollat innan. Sen kryssade de tre kryss för att jag röstat till gul, blå och vit, och jag såg när de stoppade ner respektive kuvert. Det kändes högtidligt och bra och jag tackade personalen två gånger, för att vara på den säkra sidan.

Vi kom ut bättre än vi kom in. Jag var väldigt frestad att resa mig ur rullstolen på väg in och att Mikael skulle köra över stupet, men han pressar mig att klara det själv :-)

På väg hem hade vi en trevlig promenad och jag såg att vi matchade varandra i kläderna. Fast jag körde över två små kanter så jag blir mycket tröttare i huvudet än jag tror av när det är en osäker situation med Marve. Men det var väldigt trevligt att gå och rösta tillsammans. En bra dejt.

Och så har jag kryssat personer, det gör jag inte så ofta. Jag funderade på hur man ska göra om den man vill kryssa redan är nummer ett. Om folk tänker att det blir den personen automatiskt, och låter bli att kryssa, så kan ju den som är nummer två få fler kryss, bara för att ingen tror att de behöver kryssa ettan! Jag kryssade i alla fall de jag hade bestämt mig för hemma.

Så på det hela taget gick det bra. I USA sker röstningen på en vardag och folk får hoppas att deras arbetsgivare ger dem ledigt för att rösta. Jag uppskattar att vi har som vi har det med det.

När min bror var här från USA var han och röstade. Efter det åt vi tre efterrätter. Den sortens budskap gillar jag att man ger barnen :-) Nån av killarna undrade vart pappa åkt och det var fint att höra orden He's gone to vote. For the government. Vi har ju ingen president och det är jag väl också glad för. Tycker det ska handla om partiet, om värderingar och ideologi, snarare än om en person. Och hur gör man om man t ex tycker bättre om det ena partiet, men inte den som representerar det?

Valet är inte klart förrän the fat lady sings. Men senast jag kollade var det 0,2% skillnad på blocken. Jag är inte nog kunnig i partipolitisk praktik för att veta vad man gör i såna lägen. Men det måste ju vara jättesvårt att regera när fler är emot ens politik än för.

Fast jag inte tänker bli mer politisk än så så kan jag i alla fall säga att det var synd att inte fler röstade på Kolhydraterna. Tre efterrätter. Just sayin'.

1 kommentar:

Sara sa...

Jag röstade också på den som stod först och kryssade ändå, om inte annat för att ingen annan skulle bli förbikryssad.