Har jag sagt att Johan och Beth måste adoptera bort sin Blighty som de har haft sen hon var valp? Hon hade skällt på Bella en gång när hon ställde sig på hennes fot, så de vågar inte ha kvar henne. (Bella blev otröstlig i 20 minuter. Men det blev hon när grandma tog henne på flygplatsen när de precis kom av flyget efter en månad i Sverige också. Ska de adoptera bort henne med???) Och förresten hade jag också skällt om nån stod på min fot. Men tydligen fattar Blighty inte att man måste ge mer spelrum till bebisar för att de är lite "dumma". Hon har aldrig bitit nån, men om hon blir sur på bebisarna så kanske det inte är nån bra idé. Och hon som var så söt mot dem när de var nya! Och hämtade Johan när de vaknade och grät!
Vi som har träffat henne anser henne vara en liten sorts del av familjen också. Hon är faktiskt rätt gullig och knäpp. Och så som hon lägger huvudet på sned på bilden gör hon alltid när det är nåt som hon inte fattar. D v s rätt ofta...
Hejdå Blighty, du har gett oss många skratt! (Bl a när pappa skypade med dem en gång och ropade Hello Blighty! Istället för att titta på datorskärmen sprang hon fram till verandadörren, för hon trodde ljudet kom utifrån. Det är inte så lätt att vara hund och hänga med i tekniken... När man har en bättre näsa än hjärna.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar