Rekord

I måndags var vi nästan hela familjen på spansk fiesta. J och K hade lagat så fantastiskt god mat, i så fantastiska mängder, och upplagt så vackert. Och spansk flagga och en liten N som dansade på bordet, eller minns jag fel? Det var i alla fall en fantastisk kväll.

Sen hade jag jättesvårt att somna. Vi hade en sockerkncident som hetsade upp mig. Tänkte på familjen W och deras erfarenheter med tjockis grand mal per natt. När Mikael krampar _en gång_ så blir jag helt till mig och lipar lite efteråt för att det var så jobbigt att se honom. Han själv kommer ju inte ihåg nånting, men jag har sett honom sådär. Det är hemskt. Ja, jag tror jag somnade närmare sju på morgonen.

Och sen sov jag. Till 20.45 dagen efter. Mikael kollade ett par gånger att jag andades.

Och 14 timmars sömn är precis vad som behövs! Jag hade knte massa ont, och orkade utan problem gå upp och klä på mig. Fast jag har problem med minnet, saker har inte lagrats, så jag har svårt att minnas vad som hände, och blandar ihop måndag med tisdag.

Men jag har varit på party! Och träffat underbara familjen!!!

Och i bilen ville N berätta om midsommar när han och pappa gick upp på skidhoppsbacken och han fick höjdskräck. Att han vände sig till mig, sa mitt namn, och ville berätta för mig, det betydde så mycket. B å andra sidan kallar mig mormor, men det får vi tåla. Jag är gärna hennes mormor. Man kan ju ha flera av allt möjligt i dagens läge.

Jag har nagellack på mig, det är också underbart. En liten Essie bland de åtta jag köpte på tradera. Den ser rosa ut i burken men efter.två lager är den bara genomskinlig. Men jag har en rolig process framför mig att prova nagellack.

Kanske ska jag också blåsa upp ballonger åt mig själv när jag fyller år. Vi har inte haft särskilt mycket ballonger här på sistone.

N och B är i mina tankar hela tiden. Vilken mormor jag skulle vara om jag bara hade lite energi. Men, och slm Mikael och jag pratade om häromdagen, jag måste vara den jag är och inte vara ledsen för den jag inte är. Ingen är slm de vill, och kanske är mitt jag längre från drömmen än de flestas, men jag kan älska och älskas som jag är. Fast jag inte kan vara en lekmaskin.

Sen är jag väldigt imponerad av barnbarnen pappa, som fick göööööörmånga poäng i ett vokabulärtest på engelska. Jag fick flera tusen mindre. Jag har ju visserligen inte engelska slm modersmål, även om jag har det som andraspråk redan sedan barndomen. Men

2 kommentarer:

Harriet Klarin sa...

Vilken födelsedagsvecka!
modren

AL sa...

Hurra før 14 timmar!