Dan före dopparedan!

Mikael har kollat restauranger i Nynäshamn, men när jag kände efter orkade jag inte åka dit, vänta, serveras och äta, åka hem. Men det lät gott med fisk och räkor och sånt, så vi åkte till Ica maxi med rullstolen och jag fick kolla på massa grejer, som duschgel, läppsyl, pennor, alla tårtorna osv, och sen köpte vi en räkstubbe. Eller vad den hette, det var en fin smörgåstårtebit med räkor och lax på, precis som jag ville. Och med varannan vitt bröd, varannan kavring, så det var väldigt smakrikt och gott. Sen köpte vi en solbulle,  just in case, och ett paket brulépudding som jag ändå inte orkar göra ikväll, en påse lakrits, och sen var det finito med äventyret. Vi åkte vackra vägen hem och när vi kommer till Österhaninge känner jag mer än nånsin att jag vill bo så. Det är som det var hos oss innan de började bygga, kanske 500 lägenheter sammanlagt. Nu är det sjätte projektet på gång där det förut var ingenting. Jag vill gärna bo på kanten av nånting men med ingenting bredvid mig. Förut kunde jag stå i hallen och titta ut genom vårt runda ytterdörrsfönster och se dimmorna stiga från ängen som älvor nästan så långt bort som till motorvägen. Det var underbart, förutom att jag var sömnlös så sent på natten, men för övrigt var det fantastiska vyer. Nu är det inte mycket att titta på i nån riktning och jag känner mig mycket mer klaustrofobisk här jämfört med Borås eller ens Göteborg. I Frölunda bodde jag ju perfekt med gräs och ett skogsklätt berg som utsikt. Jag gick upp där ibland, med anteckningsbok, med middag eller med filt att sola på. Kors i taket, jag har solat. Fast kanske bara två gånger. Så skönt att inte bry sig längre. Rullstolen gör ju saken lättare. Vem bryr sig om att jag är blek och tjock när jag sitter i rullstol. En unge framför oss i kassan glodde ögonen ur sig. Hen kunde nog bara inte räkna ut varför jag satt där. Det är förståeligt.

Sen åkte vi hem och jag var jättetrött och glad att vi inte åkt till Nynäshamn. En annan gång. Maten var jättegod. Jag ska nog börja med det här att fira födelsedag i flera dagar i rad. Imorgon ska vi äta lax. Bara firande jämt. Mikael ska förbereda inför W-pojkens begravning, men jag kan inte tänka mig nåt bättre än att min man gör saker för andra på min födelsedag. Jag sover ju säkert ändå :) På kvällen kan jag få resterna av honom.

Men det var en underbar dejtkväll ikväll. Är helt slut och ligger redan i sängen. Godnatt!

1 kommentar:

Monica sa...

Det låter fint. Grattis igen! Och Sov Gott känns som en extra fin önskning en sådan här dag.