Påsk

Det här konstverket har suttit på min näthinna och i mitt hjärta den här påsken. Det berör mig så. Säger så mycket. De vassa taggarna och vetskapen om var de trycktes ner. Spelet med skuggor och ljus som ger hopp. Marita Möller har målat. Oerhört vackert och känslosamt. Hon kallar den Långfredag.


Jag minns fortfarande när det var den första påsken efter min svågers död och hur jag var tacksam för påskens budskap med en mycket djupare känsla än tidigare. Karl-Oskar och Kristina möts igen, min syster får sin man igen. Ungefär så.

Vår svenske apostel, äldste Renlund, talade igår om orättvisor. Jag har ju rätt lätt att tänka på mina orättvisor, jag har inga barn, ingen hälsa och inga pengar. Inga ska jag inte säga. Men livet är inte rättvist. Och det var verkligen inte rättvist att Jesus fick dö på korset och bära törnekronan på bilden. Han som är mänsklighetens Frälsare och Jordens konung borde få bära världshistoriens mest makalösa kungakrona med Koh-i-Noor på toppen!

Men det finns en tid för allt. I vårt livs långfredag och den långa, förtvivlade och förvkrrade påsklördagen så är det en törnrosvärld många gånger. Och ja, vi kan som Skorpan och Jonathan kämpa för det goda medan vi lider, eller medan vi njuter för den delen. Och sen, på evighetens påsksöndag, så inte bara uppstår Kristus, utan också vi. Uppstår gör också alla rättfärdiga önskningar som har begravts ouppfyllda och alla tänkbara välsignelser som Gud kan och vill överskölja oss med. Den som varit utsatt för små eller stora orättvisor, som har offrat mycket eller lite, kommer att bli kompenserad. Men bara till att börja med. Alla ondskor och orättvisor kommer att gottgöras hundrafalt eller tusenfalt. Ingen törnekrona längre, utan en strålande guldkrona i Guds rike.

Men påsken är tredelad. Först det hemska, sen vår sorg, och sedan uppståndelsen. Vi måste härda ut i vår långfredag. Men jag känner verkligen att jag kan klara det för Gud går vid min sida, varje steg, och hjälper mig.

Han lever!

Också Marita Möllers underbara verk. Påsksöndag. Om jag minns rätt.

Glad påsk!


5 kommentarer:

modren sa...

Vilka fantastiska målningar! Törnekronan gör ont att titta på. Och så den hoppingivande öppna graven.
Och lika fantastisk var din text. Jag kan bara instämma i varje ord. Efter vår långfredag kommer påskdagen.
modren

Marita sa...

Så roligt att du tycker om mina akvareller. Det sporrar mig att fortsätta att måla. Jag tycker mycket om din text här på denna sida. Även allt annat du skriver samt de bilder du lägger upp som mode, blommor mm. Samt det du skriver om din situation med ME så det blir lite begripligare för en som inte är så insatts i sjukdomen. Tittar in här lite då och då. Kram

Anja Olergård sa...

Tack mamma.

Anja Olergård sa...

Tack, Marita, för att jag fick använda dina konstverk. Och tack för att du använder dina gåvor för att beröra andra. Tack för det snälla du sa om det jag skriver. Kram!

modren sa...

Tänk att en livs levande konstnär tittar in på din blogg! Och inte vilken konstnär som helst. Zorn kan slänga sig i väggen.
Jag har alltid tyckt att konstverk ska vara vackra, men att också väcka så många starka känslor är stort.
Älskade båda målningarna.
modren