Nyttan med Facebook

Jag kommer ihåg hur Johanna H optimistiskt försökte starta upp ett gäng på Google+ för några år sen för att man skulle vara oberoende av Facebook osv. Nu är ju Google på ett sätt lika illa som Facebook, men tanken är ju god.

Men idag har jag haft jättenytta av Facebook. Jag har fått pippi på fetaost och har haft det i salladen varje dag i månader. Men senaste veckan har jag inte ens orkat skära i en tomat i onödan så vi har haft en öppnad fetaost som inte har gått åt. Idag skulle jag äta sallad till mina fiskbullar med äggsås. Men jag tyckte fetaosten luktade lite. Men det står att den håller till i sommar, men är den som hushållsost som håller jättelänge efter öppnandet, eller som grädde, som blir sur. Jag frågade i en matgrupp på Facebook.

Men där ligger jag i soffan. Har inte orkat resa mig sen jag åt middag framför teven så min tallrik står kvar på bordet, kanske en knapp meter bort. Det står också en bukett på bordet som sjunger på sista versen och jag brukar inte tåla den lukten. Men det blev värre under kvällen och jag höll faktiskt för näsan vid ett par tillfällen. Mikael åt taleggio härom dagen och det luktade som att han hade lämnat kvar förpackningen. Jag letade faktiskt men hittade ingenting förutom ett gammalt mjölklock som rullat undan. Undrade om det var en av mina lukthallucinationer, eller att jag blev värre kraschad av röntgen än jag trodde. Jag känner ju lukter starkare när jag är kraschad, så som man tycker att ljus är starkare när man har migrän.

Men så såg jag att några hade svarat på fejan om fetaost att den kan bli sur. Och då tittade jag i min salladsskål och där låg en fetaostbit som var ca 2 mm stor. Hjälp, vad den stank när jag stoppade näsan i skålen! Så den hade redan blivit lite dålig i kylen och sen stått ute i typ tre timmar. Men den var så pytteliten och en meter bort! Kände mig dock så nöjd med att jag fick löst mysteriet med stanken och att jag ännu inte fått matförgiftning. Och att Facebook räddade mig!

Inga kommentarer: