Smockfull dag

Jag hade två olika besök här idag, åt middag nånstans mitt emellan, och försökte frisera mig nånstans före bägge. Jag har köpt en ny ögonpenna så jag ville testa den och den satt inte jättebra. Ok bara. Jag vet inte vad det är med mig, men allt smink jag har rinner ner under ögonen. Även om det enda svarta jag har på mig är mascara på övre fransraden, så slutar det med att jag är svart under ögonen. Och den huden är så tunn att det ser tantigt ut att smäcka på puder där, det lägger sig snarare i rynkorna. Ja, så med jämna mellanrum provar jag nån ny sort. Denna gången var det Ellos eget sminkmärke. Deras nagellack, har 3-4 st, har varit fantastiska, så jag tänkte prova en billig. Mina före det var dior och lancome och de läckte också.

Jo, men jag har kommit bort från ämnet. Två besök och lite sånt. Det ena var det som jag nämnt förut , två som passar på en om man är borta, är man sjuk och kan man hjälpa till? EN gammal änka hade inte varit i kyrkan och inte messat tillbaka, så mikael åkte förbi henne ikväll. Hon levde, och hade visst varit i kyrkan, men hon hostade så och satt i foajen hela mötet för att inte störa/smitta.

Jo, våra såna var här idag. En är en 14-årig kille som är hur bäst som helst. Förra gången hade han bakat åt oss, de godaste browniesar med toscatopping, fast han tål inte kokos så han gör den med havregryn. Tosca, brownie? Är ni tveksamma, det var jag. Men hans fru kommer att bli lycklig! Jag åt som besatt. Tja. Det var den gången. Idag hade han ett jättefint budskap som jag redan glömt och läste en vers i Ether om att först när tron bestått provet så får vi se det vi bad för. Det är ju väldigt sällan Gud uppenbarar sig eller nåt relevant för en som en dare. Han tvingar sig inte på nån. Och precis som Joseph Smith fick lida först när han fick den första synen, och helvetets alla krafter förenade sig mot honom. Han trodde han dog, men han gav inte upp och då fick han se Gud. Nu är ju inte just det svaret på våra böner, men ju mer vi ber och ju mer vi håller ögonen öppna, desto fler saker kan vi se Guds hand i. Det kan ju gå till festlig överdrift också, såklart, t ex Gud har sagt att jag bara ska äta spenat och ägg. Jaså. Eller Gud har sagt att vi ska gifta oss. Det har han inte sagt till mig. Ja men då får du fortsätta be. Så ledsen att gång efter gång såra den stackars dumme unge mannen som sa så till min goda vän.

Malcolm är 14 år och honom behöver jag inte bre på för att få såld. Svärmorsdröm, för jag platsar knappast bland flickvänner och kan inte säga flickvänsdröm. För övrigt tycker jag inte att man ska skaffa pojk-/flickvän när man är så ung som 14. Man saknar lite mognad som man kan ha fått på två år. KANSKE. Det allra bästa, om ni frågar mig, är att gå på mission och finna sig själv i vuxenrollen, bli ihop med en grymt snygg dansk som ger dig tusen kramar och tusen komplimanger, men så tar det slut och man sörjer ett halvår. Sen väntar man på prinsen, som i mitt fall var en drygt 50-årig morfar med grått hår i tinningarna.

Men det var. Det. Bästa. Jag. Gjort! Och han var så värd att vänta på. Och vi har precis bestämt att vi ska tänka ut vad vi vill med vårt äktenskap och vår familj, se målbilden, definiera den, och sen leva efter den. Jag vill nämligen inte råka upptäcka en dag att jag inte ens tycker om honom. Jag vill vara medveten varje dag i mitt liv, och känna efter varje dag att jag älskar honom, och inte bara det, utan älskar honom mer idag än i går.

Men vi hade ett besök till. Jag har fått uppgiften att vara en skrivande ängel bland de unga kvinnorna 12-17 år och deras ledare. Jag kan sällan lämna lägenheten, men mina ord kan färdas långt, ända in i folks hjärtan faktiskt! I vår kyrka använder vi det gamla bibelbegreppet handpåläggning när man får ett ämbete, en uppgift i kyrkan. Och så säger vederbörande några inspirerade ord, och det är en speciell sak.

Men det blev lite mycket idag, med blossande kinder redan med en gång de gick. Mikael var så gullig och hade förvarnat alla om att jag var extra dålig så det fick bli kort, och jag tänkte Hur visste han det? Att jag har sovit kasst i två nätter och har sovbristmigrän idag för det. Men han visste att jag var dålig efter Slottsbesöket. Det ska ni såklart få höra mer om sen.

Nu är klockan jättemycket. Hälften av oss sover och snarkar till och med. Vi andra ska försöka gå ner i varv så sömnens fågel kan bygga bo i mitt huvud.

1 kommentar:

AL sa...

Och trots att du inte mådde bra och allting kostade pp så handlade det hær inlægget inte om sjukdom! Måste varit en givande dag. (Det hade inte gjort ngt om det handlade om sjukdom. ær bara glad før din skull!) Kram!