Lite bortgjord kanske

Jag skrev i nån me-grupp (nb inte den officiella, "kliniska" utan den där vi ventilerar allt möjligt. Tror jag, det var så jag tänkte göra i a f) när jag ÄNNU en gång fått avhopp från Sköndalspsykologen. Jag hade inte sovit mer än fem timmar den natten, fast det skrev jag inte i inlägget. Det hade annars varit bra så folk förstod hur allvarligt de skulle ta det jag sa, dvs inte alls. Jag har faktiskt fått inställt varje gång förutom ett introduktionsbesök. Och jag har gått på Sköndal rätt länge nu, de andra är jag typ färdiga med och honom har jag inte ens börjat med. Ändå var det psykolog jag kände mest akut att jag behövde. Nu har de andra visat sig vara juveler och jag har fått hjälp som jag inte ens visste att jag kunde få, men jag behöver verkligen en psykolog!!!

Så när jag skrev det sa jag nåt om att vi kunde sparka honom och ta  GO:s psykolog, som verkar vara bra. SJÄLVKLART var mitt inlägg ingen appell om att vi skulle få honom sparkad för att han vab :ar och får dagissjukor själv. Det kanske är mer i bilden som vi inte vet, hans fru kanske är förlamad eller vad som helst. Och självklart får man vara pappaledig och sjuk och vabba. Men när man är desperat så skiter man ärligt talat i det och vill bara ha det man själv vill, vilket inte är att förnuftigt tänka på andra. En blev lite upprörd på mig och jag förklarade till slut bara att jag inte har sovit bra, är desperat efter hjälp, och absolut och självklart inte menar allvar med att sparka nån. Jag tycker ju själv att han är fantastiskt bra. Jag bara behöver honom så innerligt och har gjort i många år!

Så den dåliga natten, som var så dålig för att jag tog... har glömt namnet, den insomningstabletten som konstigt nog inte fungerade ö h t för femton år sen när jag började få sömnproblem, och som jag fått för att kunna ersätta stilnocten med, som jag pga stress, migrän, blodtryck inte har lyckats gå ner till normaldos på efter jul. Jag brukar behöva januari på mig att hämta mig efter jul, men nu i år har jag haft all den där extra blodtryckshuvudvärken som har gjort att jag får mer migrän. Och då är det ju tortyr att dessutom inte sova. Och så har jag haft vårdbesök, mest, nästan varje eller varannan vecka, och det har inte funnits nån tid, om jag nu är huvudvärksfri, att ta en skitnatt och bara stå ut, för det är papper som ska fyllas i, andra papper som ska förstås och skrivas under, duscha med hemtjänsten, nej inte _med_, 2ggr i veckan som jag mår bra av och inte är lika jobbigt som att duscha själv, men det är ändå jobbigt. Så jag orkar inte planera in en ickesovnatt före det. Så nu har vi maj och jag har inte träffat psykologen på hela våren och får hantera (=trycka ner och gömma efter bästa förmåga) mina sorger och min oro själv, när det faktiskt tidsmässigt passar som allra sämst.

Och då tänker jag på alla gånger folk måste ha fattat mig fel, både i grupperna, men där säger de oftast ifrån tror jag, men här på bloggen! Min personlighet är ju liksom både positiv och satirisk och absurd och ironisk och sällan säger jag när jag skämtar. Först har jag tänkt att är folk så summa att de inte fattar skämt så är väl det deras problem. Men Sara, mamma, Ellen, jag behöver inte fortsätta, förstår när jag skämtar. Men nån som inte känner mig alls, slm råkar hitta hit på nåt underligt googlat sökord, den personen kan tycka att jag är väldigt underlig. Och på samma gång slm jag inte bryr mig om ifall främmande människor på Internwt förstår när jag skämtar, så är det ju en annan sak ifall nån bekant hittar hit och bara tycker jag är konstig. Jag sa till hemtjänsten när hon frågade om jag fått vatten i örat att det var nog bara bra, för jag hör dåligt på det örat och har haft i råvaror tre gånger. "Men", sa jag, "det kan ju vara en kackerlacka som byggt bo." Hon reagerade med gravallvarlig min, Ja, det kan det, det kan ju vara nästan vad som helst, sa hon, fast alla med förståndet kvar förstår att det är en vaxpropp. Men jag gillar att sätta det absurda på det normalas plats. Det ger mig mycket att skratta åt, och det behöver jag. Så om du tycker att jag är knäpp på nåt vis, det finns för många olika knäpp för att jag ska kunna ta upp dem här, så är risken större att det var ett skämt som du inte förstod. Men lite knäpp är jag ju också, men inte mer än vanligt folk, om man säger så, se.

Förresten, natten efter den där dåliga femtimmarsnatten, där jag aldrig somnade om för att jag tog det värdelösa pillret istället för det jag somnar av, då var jag rejält psykiskt påverkad. Har haft så svåra problem med sömnen i så många år att blir det det minsta fel så blir jag rädd och ledsen. Och trots att jag var ännu tröttare än vanligt så kunde jag inte komma till ro, och gick upp och tog ett par till av några sömnpiller vid femtiden, och somnade då. Och nu är det idag. Jag är trött och rädd och ledsen. Jag vet att jag har massa hangups angående sömnen, men också att det rent fysiskt är så att en dålig natt inte leder till att man sover bättre nästa, utan tvärtom. Me-symptomen har fått fart av sömnbristen natt 1, och skriker så högt att det är ännu svårare att sova natt 2. Insomni är ju ett me-symptom. Blir me:n sämre för att jag sover dåligt, blir insomnin värre för att me:n är värre.

Jag har väl skrivit det här tusen gånger. Jag kanske upprepar det som ett mantra för att jag ska komma ihåg fakta och inte springa iväg med mina känslor. Om en, två eller tre nätter sover jag förmodligen som vanligt igen. Halvbra med fyra sömnmediciner.

Och på fredag om en vecka ska jag visa blodtryckssiffror för min husläkare och inte ge mig förrän jag får nåt att ta för att sänka det. Först då kan jag få ner huvudvärken, som tidvis har varit riktigt jobbig. I onödan. Om jag bara hade fått komma samma dag jag bad om det. Eller att jag hade fått medicin ändå förra gången, när det inte var särskilt högt, men on The Way Up, vilket borde varit en signal, eftersom det varit perfekt på betablockerare i fem år eller så.

Fy vad jag blir trött på detta. Trött på att vara en sjuk person som bara kan prata om betablockerare och insomni. Som har en blogg, en egen plats i världen, och allt jag förmår skriva är klaga, klaga, klaga. Jag vill VERKLIGEN ändra mig, ha en blogg med roliga historier, utflykter, böcker och boktips, ja, erfarenheter kan man säga. Det känns som alla mina erfarenheter är sjuk, sjuk, sjuk, J här på middag en stund, trevligt, sjuk, sjuk, sjuk, tre nya nagellack, måste kolla massa patientmög som stressar mig, vill byta lakan imorgon men Mikael börjar jobba 07.00 så han kanske har slut på ork just när min börjar komma igång.

Ni vet att man kan köpa saker från Ikea och få det hemskickat? Vi köpte ett underlakan och två nya sommartäcken och frakten kostade 45:-. Nu har det ju varit vinter igen, men nu ska vi stå beredda och i givakt för sommaren, med våra sommartäcken (som är så lätta att jag orkar bädda dem, vilket är ännu en fördel. Älskar bäddade sängar. Mikael säger att jag alltid muttrar i sömnen om han försöker bädda sitt täcke medan jag sover. Kanske är det luftskjutsen det blir som väcker mig lite.  Kan rekommendera Ikeas billigaste täcken. Vi har inte öppnat dem än, eventuellt luktar de fabrik och behöver tvättas. Säg inget om ftalater och sånt, jag har redan oro för tillräckligt. Eller säg var du köper dina täcken och på vilket vis de är bättre. Tack i så fall.

3 kommentarer:

En långvarig förkylning sa...

Visst är det frustrerande när man skämtar och folk tar det på fullaste allvar! Speciellt hemtjänst och vård har jag upplevt. Men vår nya hemtjänstare är själv ironisk tack o lov.
Ikea-täcke låter kanon, man kommer aldrig undan lite kemikalier och skit. Tvätt gör underverk. Ikea försöker va rätt giftfria ändå.
Personligen har jag hittat ett fantastiskt täcke helt i bomullsvadd, jag klarar inte syntet. Men det var hemskt dyrt. Eko, men ekobomull är inte det snällaste mot miljön heller om man ska va sån.
Hoppas du kommer till psykolog snart, förstår att du tycker det är jobbigt att det skjuts upp!

Kram på dig!

Sara sa...

Den som är för korkad för att inte fatta är du skämtar får skylla sig själv.
Spöa inte upp dig själv för att du kläcker ur dig saker som folk inte kan ta, utan skratta åt dem i mjugg. Hur kan man INTE begripa att kackerlackor inte bygger bon i öron? Fast en gång sa min schizofrena faster att hon helst behöll flytvästen på sig på land ifall grundvattnet skulle stiga och jag fattade inte om hon skämtade eller om det var en vanföreställning och jag vågade inte gå i diskussion med henne, så jag gjorde nog lika smart intryck som din hemtjänstmänniska :-P

Anja Olergård sa...

Jag menade inget illa om hemtjänsten, snarare att hon helt var med på skämtet och skämtade tillbaka. Trodde jag i alla fall.å nej, annars tror hon ju jag är helt rubbad! Äh, jag kan inte vara ansvarig för hur folk uppfattar mig när jag är mig själv.