Idag

Idag var jag hos kirurg. Ska på magnetröntgen så de vet var alla stenar sitter och hur gallgångarna ser ut. Mera väntetider och fler besök, men jag får se det som dejter. Dinner and a movie blir hos oss doktorn och mcd. Som bonus kan jag medan Mikael handlar på ica glo lite på nagellack och cc creams. (Vad ÄR det egentligen?) Provade bara ett läppstift och det var lika neonrosa som min blus.

Mamma har skrämt mig med att hon fick dricka 2 liter kontrastvätska före sin MR. Jag som minst sagt sällan är törstig tycker det låter värdelöst. Men jag förbereder mig mentalt och ska leta fram feta sugrör.

Annars är dagens viktiga åtgärd att presentera två av mina vänner för varandra. Sara är ME-tvilling och lika käck som jag. För er som inte förstår göteborgska betyder käck trevlig, eller - givetvis i det här fallet - underbar, rolig, ödmjuk, småtokig och med en mikroskopisk men existerande dos självdistans. Det var jag alltså, Sara är mycket normalare.

Sara är geniet som sa att om jag ska vara avundsjuk på nån så borde det inte vara killen med gallstensanfall på akuten utan någon med tårna i vattnet på Seychellerna. Vi kan kalla henne min bättre hälft. Käkar tång, har hönor, bor i Stockholm. Men eftersom vi aldrig pratat hör jag göteborgska ur hennes fiktiva mun. Hoppas det är OK, det är faktiskt en komplimang. Sch, lyssna inte på Mikael.

Tyvärr är jag i såpass patetiskt skick att det behövs fler hälfter för att få mig normal. -aktig... Till min hjälp har vi för detta ändamål min syster Anna Linda. Vi har inte heller träffats, fast jag visste vem du var och hade gärna hälsat på dig på Bautistas konsert. Men villervalla. Vi är också tvillingar och separerade vid födseln, min alltså, eftersom jag är äldre. Hon har inte ME men har ett visst mått av permanent och tillfälligt lidande hemmavid, så hon har förtjänat privilegiet att rätta mig när jag är dum. Sen får vi gåshud av samma lussebullar och ljusstakar från svenskt tenn (fast jag är bara en wannabe, hon är en riktig spice girl). Och av samma svenska molliga visor. Hennes mamma beundrade visst mig när jag var barn, tror inte det var för min skönhet dock.. Så we go way back. Hennes mosters man var min pappas bästis när midjan satt högre upp än nu. Hon är annars precis som Sara den kloka sidan av mig. Sara, Anna Linda, ni har råkats i kommentarfältet. Hoppas ni inte längre är främlingar.

Thanks for all the fish.

Just det, AL bor i Tromsö.

4 kommentarer:

Sara sa...

Anna Linda - trevligt att träffas! Jag har länge önskat att det skulle finnas gillaknapp för dina kommentarer!

Anja, du får inte överösa mig med så mycket beröm, nu hällde jag kaffepulvret i bryggarn utan att först stoppa i ett melittafilter i ren distraktion!

Vad gäller käckheten så tror jag den i mitt fall inrymmer en viss hysterisk kvittrighet också, utöver de nyss nämnda dygderna så det är tur att vi inte har hållit på och försökt umgås i verkliga världen, för all vår samlade briljans skulle kunna ta knäcken på oss, sköra som vi är!
Men lovar att öva upp min Göteborgska nu när jag ändå ska dit. Det borde gå snabbt för jag är aningen jagsvag (alternativt mycket musikalisk, det låter ju bättre eller hur?) så jag har svårt att bibehålla min egen dialekt när jag träffar folk.

Apropå fisken så såg jag filmen på nån tv-kanal härom dagen. Det är ju samma kille som spelar Bilbo nuförtiden. Den gjorde sig fortfarande inte som film, så jag vet inte om jag ska växa ifrån den eller läsa om den.

Monnah sa...

Synnerligen intelligent drag, du Anja. :) Kul att läsa dina presentationer! Har du funderat på att öppna dejtingfirma?

Anja Olergård sa...

Har inte ens läst den, så det var aningens förvirrande att se filmen. Men jag slänger mig i alla fall med citat så folk tror jag har läst. Hur tror du jag tog en magisterexamen med ME :)

Anna Linda sa...

Oj, det här var oväntat! Hej, Sara.

Ja du, kanske extraknäck som kontaktannonsförfattare vore nåt för dig.