När jag hade tagit sömnpiller och legat och läst -- och känt hur huvudet ville nicka till -- gjorde jag mina känsel-, lukt- och övriga sovrutiner och la mig.
Snabbspola framåt till 2½ timme senare. Inget sovande.
Mindes att M hade sagt i välsignelsen att Gud vet hur jag ska göra med sjukdomen så jag kan fråga honom. Sagt och gjort. Kände att jag skulle gå upp och ta värkmediciner (hade ont i huvudet och benen men inte så mycket att jag trodde det hindrade mig från att somna). Sagt och gjort.
Sen minns jag inget mer förrän klockan var 16.20 och jag förtvivlat försökte vakna. "Måste vakna. Måste påminna Mikael om att ringa Tyskland. Måste vakna. Måste påminna Mikael om att ringa Tyskland. Måste vakna. Måste..."
Hoppla. 19.22. Lyckades visst inte vakna.
Det var den dagen det. Orkade inte ens prata med Rebecka i telefon! Men om nån förstår så är det hon.
Men eftersom jag inte har duschat sen i söndags var det mitt stora mål för dagen. Och nu har jag gjort det! Jag luktar så gott och det känns underbart, men jag för trött för att torka mig -- så jag sitter och självtorkar i min morgonrock. Vet inte hur jag ska orka äta dock. Pappa gick hit med färska rödbetor, färskpotatis och kasslergratäng. Lockande. Men att föra armen till munnen verkar lite för långt just nu. Armar uppåt = värsta rörelsen! Har ju dessutom precis duschat! Det är för såna här tillfällen man skulle ha lite näringsdryck i sug-tetrapack, så man skulle kunna jump start sig själv. Undrar om IKEA-chokladen funkar? Fast jag vill inte äta godis. Efter en platå på en vecka eller två har jag gått ner ett kilo till och det hägrar bröllop i fjärran. Ett kilo i taget är ju hur alla går ner i vikt, fast det inte låter märkvärdigt. Ska satsa på nästa kilo nu :)
P.S. Pappa och jag sa Kooo till varandra när han gick. Det är nog nya grejen tror jag. Och för er oinvigda är det så Mia låter ibland, ofta när hon äter gröt. Saknar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar