Diabetesvecka, del 4

Det finns tre alternativ när det gäller blodsocker. Antingen är det bra/normalt, vilket betyder att man har lika mycket socker i blodet som man har insulin. Men den balansen är inte bara en fråga om hur många enheter insulin du tar till en viss måltid. Om du tränar påverkas sockret, om du spelar match påverkas sockret åt andra hållet, blir man överväldigad emotionellt påverkas sockret, får man magsjuka påverkas sockret mm mm mm. Så ingen annan människa kan beräkna hur mycket insulin som är rätt för en viss individ i just den specifika situationen. Om du har motionerat påverkar det även sockret senare, alltså saker man gjort för en bra stund sen fortsätter att påverka. Så det finns inget enkelt medelvärde som alltid är rätt. Men om personen räknar, väger motion mot hur mycket kolhydrater som finns i middagen, mm mm, så kan hen ta precis så mycket insulin att blodsockret hålls på en lagom nivå, vi kan för enkelhetens skull säga 5-10. Det är normalt socker. (Siffrorna är inte på pricken rätt, men vi säger så.)

Diabetes hette ju förr sockersjuka och det är därför just kolhydrater är viktiga i sammanhanget. De behöver insulin för att kunna användas som "föda" i kroppen. Men diabetes typ 1 betyder att kroppen inte längre producerar något insulin, så antingen fortsätter blodsockerhalten i blodet att öka tills man dör, eller så tar man en spruta insulin som ska motsvara mängden socker. Att ha socker i blodet är inte bra, det är inget man kan ignorera. Sockret kan göra skada på särskilt de finaste blodkärlen vilket förklarar varför man kan få impotens, njurproblem, blindhet, amputera lemmar. Jag tror insulinet fäster sig vid sockermolekylen, så att den blir användbar i cellerna och inte simmar fritt i blodet. Om man har socker i blodet så fungerar inte cellerna som de ska. Om ett organ består av 98 celler inifrån och ut och de yttersta två cellerna inte fungerar som de ska för att det är för mycket socker i blodet, så gör det inte så mycket. Men om nåt är bara 2 celler tjockt så påverkas hela funktionen. Man kan jämföra det med att ha fötterna i havet i en dag. Det yttersta lagret hudceller skulle bli underligt, t ex vattnigt, känsligt för om sanden river mot det osv. Men inne i foten är allt som det ska. Så det är därför som små kärl drabbas mest, för att de är nära där sockret är och inte fungerar. Jag hoppas att jag har förstått detta rätt och förklarat det korrekt!

Att ha för mycket fritt socker jämfört med insulin i blodet kallas att man har högt blodsocker, för enkelhetens skull säger vi över 10. Har man över 10 har man för mycket socker, men för lite insulin, så lite mer insulin löser det problemet. Har man ätit en bit tårta och ett glas saft kanske det går upp till 15 (jag hittar bara på en exempelsiffra nu, för jag tror alla får olika mycket förhöjning av just en tårtbit beroende på massa faktorer som jag inte förstår eller kan gå in på) och då måste man ta ner det med insulin. Insulinet tar också en stund på sig att verka, så man ska ta sprutan en stund innan man äter, helt idealiskt. Vid för högt socker kan man bli irritabel, kissnödig och törstig, svettig. Men man blir aldrig konstig ur ett beteendemässigt perspektiv. Man sluddrar inte, tänker fortfarande fort, är sitt vanliga jag, kanske bara törstig, kissnödig och irriterad. Man läser kroppens signaler att man har för högt socker och tar då lite mer insulin. Eller om man har nåt mätmedel så talar det om vad man har i socker. Man kan sticka sig i fingret om man inte har nån mätapparat på armen som Mikael har nu. Orsaken till att man blir både törstig och kissnödig av högt socker är som jag sa härom dagen att kroppen försöker kissa ut sockret och sen fylla på med vatten.

Tvärtom kan man också ha lågt socker, för enkelhetens skull säger vi 5 och neråt. Det behöver inte betyda att man har ätit väldigt lite socker (vilket ju är bra för alla mönniskor) utan huvudsaken är i balansen mellan sockret och insulinet, och i det här fallet betyder då lågt socker att man har mer insulin i kroppen än vad det finns socker att fästa sig till. Vanliga symptom på lågt socker är att man börjar tala långsamt, inte fattar, rör sig i ultrarapid, upprepar sig, sluddrar, inte kan förklara.  Om det har gått längre kanske personen inte kan prata, blir stel med armarna i konstiga ställningar, hasar ner på marken, personen förstår inte vad man säger och kan inte utföra några handlingar. Går det riktigt långt kan personen förlora medvetandet och få kramper och då måste ofta ambulans tillkallas eftersom personen inte själv kan svälja nåt sockrigt och behöver få glukos rätt i blodet. Men man kan reagera olika på lågt socker och en och samma person reagerar inte lika varje gång. Precis som det finns olika reaktioner på alkohol, allt från "Du schka veta att du är min bäschta kompis" till att mucka gräl.

Så om man ser nån som uppför sig lite som en berusad person, så kan man fråga om de har diabetes och fråga om de har några druvsockertabletter i fickan som de kan ta. De kanske behöver hjälp. Juice eller mjölk funkar bra om de kan dricka. Cola zero t ex funkar inte, det har inga kalorier i sig och inget socker. Om personen däremot krampar och/eller är medvetslös kan det vara svårare. Man häller ju inte nåt i en medvetslös persons mun, det kan ju kväva dem.

Jag har aldrig träffat någon med lågt socker förutom Mikael, så när det gäller personliga erfarenheter är alla med Mikael. Jag känner mig inte bekväm med att berätta om det här. Men en sak jag lärt mig och som kan vara av allmän nytta är att när man har lågt socker så får hjärnan inte så mycket socker den behöver, vilket påverkar tankeförmåga, logiska processer, självbedömning, tidsperspektiv el dyl. Så personen kanske inte märker om de är långsamma eller tröga och att saker tar lång tid. Så man får vara tålmodig och snäll.

För mig är det inte obehagligt när Mikael har högt socker. Det enda jag märker det på är att han vaknar och behöver kissa, eller att han är lättirriterad. Men att säga "Vad sur du är, du har nog högt socker" funkar lika bra som "Vad sur du är, du måste ha mens." Bägge är röda flaggor, no pun intended but haha! Men det är när personen har högt socker som man får de där farliga diabetesbiverkningarna, som problem med ögonbotten som kan leda till blindhet, känselbortfall i händer och fötter, njurproblem och dialys, impotens, infektioner som inte läks pga skadade blodkärl vilket kan leda till amputation. Så högt socker, som nästan inte märks alls, är farligt i längden.

Lågt socker däremot märks antingen ganska eller väldigt tydligt. Till och med lilla Belle märkte en gång att morfar var "rar" (hon är norsk). Lite lågt socker kanske inte märks alls, eller så blir personen långsam och hänger inte riktigt med. Vid mycket lågt socker kanske man ser i ögonen att "ingen är hemma", personen kan inte svara på tilltal, de kan krampa och bli medvetslösa. Lågt socker ger inte diabetesbiverkningar på samma sätt som högt socker, men det är ändå skadligt för kroppen. Att hjärnan inte får drivmedel betyder att hjärnceller dör. Men jag har inte hört om att hjärnceller dör i kluster och man plötsligt inte kan tala t ex. Som jag förstår det så är lågt socker som en rejäl fylla, dvs inte i allmänhet livshotande även om det inte är en bra idé.

Men kroppen har också ett självförsvar mot lågt socker. Levern har sockerreserver som den kan släppa ut och som då kan fästa sig till det där insulinet som personen har för mycket av och som gör att man inte är vettig. Det sockret tas då upp av t ex hjärnan och personen kan tillfälligt bli lite alert och själv skaffa sig mer socker. Så även om det kan vara väldigt skrämmande när någon har extremt lågt socker, så dör man sällan av det. Kroppen har ett inbyggt skydd mot omedelbar död, även om man tror att personen är i livsfara om de krampar, tuggar fradga, inte kan prata, röra sig eller förstå. Jag är verkligen inte en lugn person i kaosartade situationer men jag har fått lära mig att lägga band på mig för att man uppnår bättre resultat om man är lugn och metodisk.

Dagens sammanfattning: Om en diabetiker uppför sig märkligt, påpeka det och att du därför vill ge dem nåt med socker i, det skadar aldrig men kan hjälpa dem mycket. Ett glas juice eller mjölk är faktiskt det snabbaste, men ett par druvsockerbitar går lika bra. Mikael har alltid ett paket i fickan.

Inga kommentarer: