Ääääääääääntligen!

Jag vet faktiskt inte vad det berott på, men jag har varit extra dålig hela veckan. Inte orkat klä på mig alla dagar, där låg gränsen. Det kan vara dosökning av den evinnerliga Lyrican, eller migrän, som jag haft längre bakåt än bara den här veckan, i princip utan uppehåll. Har varit sådär trött att jag tappat plattan i ansiktet flera gånger. Men idag har det vänt! Det känns som om nån har lyft bort en tung filt från mig. Är fortfarande extremt trött, med en vanlig människas mått mätt (blev t ex andfådd av att bära två kuddar och några kuddfodral till vardagsrumsbordet) men jag kunde klä på mig och sitta med vid middagsbordet när barnen var här. Och hjälpa till lite med maten. Å, vilken bra dag jag har haft. Och Mikael har inte haft lågt socker, hans nya medicin har annars gjort det supersvårt för honom i två veckor. Är så underbart att höra honom snarka. Det gör han inte om han har lågt socker, så det signalerar till mig att jag kan slappna av, han mår bra. Vad mer kan man önska sig?

Inga kommentarer: