Såg nåt engelskt designprogram härom natten där nån kunnig person delade in folks inredningssmak i natur, modern, klassisk eller romantisk. Inte så nytt. Och så kan man vara blandningar av flera. Det finns massa fler teorier.
En som jag däremot aldrig hört i inredningssammanhang är den om extrovert resp introvert. Man kan tänka sig att en extrovert gärna vill ha fester och middagar hemma och att man inreder för att passa sitt behov av socialt umgänge. Men det var inte bara det. De sa att den introverte är mer känslig för sinnesintryck och för fysisk beröring. Därför ställer den introverte ofta möblerna runt väggen så att det finns plats i mitten och så att det personliga utrymmet skyddas.
Intressant. Jag längtar ju ihjäl mig efter en större lägenhet, inte så mycket för att få fler rum, utan för att få mer fri yta. Introvert är jag helt klart. Men det här att introverta eller t o m HSP, Highly Sensitive Persons, är känsliga för sinnesintryck och inte ofta väljer starka färger i hemmet. Jag har gått från en som vill ha ett hem som ser ut som en engelsk adelsbostad med vinrött och guld och midnattsblått och silver, via en beige soffa med cerise accenter i rummet, till att jag nu inte vill ha några färger. Har beige och grått i vardagsrummet. Den enda färgkombination som är mindre förbjuden än marin och svart. Jag orkar inte med grejer längre. Jag vill skärma av min syn så jag inte ser oredorna vi aldrig får ork och tid att ta hand om. Jag vill bara se lugna, vackra, milda syner. Som gustavianskt grått, naturvitt, ullbeige, sand. Intressant hur personligheten och preferenserna ändras och hur inredningen hänger med i det.
1 kommentar:
Gillar ansiktslyftet!
Skicka en kommentar