Pappa ringde och väckte mig kl14.10. Men det var OK, eftersom jag vid det laget hade kommit ikapp mina sömntimmar, med tanke på att jag var vaken tre timmar i natt. Han ville dock hämta mig om en kvart, eftersom han skulle ha hämtat amerikaresenärerna kl 12.15, men deras plan blev försenat, och nu krockade det med att han skulle ta emot en soffa i Brandbergen. Så jag skulle få ta emot soffan, och ligga på sängen och läsa min braiga bok. Inte helt tokigt, fast 4 timmar kändes lite mycket (de skulle komma senast 19).
Hur som helst, jag hjälper gärna mina familjemedlemmar med det jag kan, och detta kunde jag ju! Inte för koncentrationssvårt eller tungt eller energikrävande för mig, då är jag där!
Så sitter vi i bilen och har inte ens kommit till första avfarten när Ove ringer från Paris och säger att de har blivit ytterligare försenade och kommer inte förrän 21.55 tror jag det var. Då kan pappa skriva på MIO-soffan och ändå hämta USA-folket, och jag får åka hem igen och vila mig hos mig själv!
Bästa sortens tjänande när man är lite under isen är den man är villig att göra, men ändå inte behöver. Som Abraham och Isak. Jag kan behöva alla mina krafter idag till att steka pannakakor och tvätta underkläder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar