Middag

Hittade ett recept på Pinterest som såg så gott ut, på kyckling i ugn med sås av lök och vitlök, parmesan och grädde. Vi åt fisk igår så idag tyckte jag det skulle passa med kyckling, och dessutom blev jag så till mig av tanken på att laga middag så jag bestämde att det var en bra idé för mig att göra det idag innan Mikael skulle iväg. Så jag gick upp klockan 16, fast jag brukar behöva vila tills klockan 18. Det börjar ju bra. Sen hade jag missat att man skulle steka löken innan man hade den i såsen, och den blev ju inte stekt i ugnen, så det var sådär lyckat. Sen var kycklingen bara på håret färdig, en del bitar kändes inte kokheta i mitten. Värdelöst och livsfarligt. Inga spyor än.

Sen hade hemköp auberginer och zucchini för fem spänn styck, så jag tänkte servera grillade grönsaker till. Men det är ganska mycket att skära två såna grönsaker till små kuber. Jag hade i alla fall en härlig blandning av aubergine, zucchini, soltorkade tomater, champinjoner, paprika, bacon och på det lite balsamvinäger och timjan. Rätt så gott, men vansinnigt mycket att skära och steka. Så när maten var klar satt jag helt utsliten och orkade knappt äta. Och så började jag gråta lite för att jag missbedömt mig själv och maten och min energi och allting. Och inte blev middagen så lyckad att jag vill ta kort på den heller.

I min drömvärld skulle vi få mat levererad från en restaurang varje kväll. Eller ha en kock. Fast helst få det levererat, så slipper jag slamret av kastruller. Det är faktiskt inget alternativ att jag lagar middag, min toleransensnivå ligger på snabbmakaroner nån gång i veckan. Så hur mycket jag än vill vara lojal och hjälpsam mot Mikael så funkar inte det här med att laga mat. Och vem har nytta av att jag tar ut mig och blir sämre? Blir jag ett vårdpaket så blir allting så mycket jobbigare för oss båda. Får tänka över mina prioriteringar igen. Skuld, skam, frustration, sorg. Att det ska vara så svårt. Att vilja men inte kunna.

3 kommentarer:

modren sa...

Jag slås av att när du ska laga mat så tar du i så du spricker. Det blir allt du längtat efter i kvadrat. Vad sägs om en liten privat kokbok med superduperenkla recept? Som bara kräver ett par handgrepp och blir färdiga inom 15 minuter? Omelett, någon?
modren

Anja Olergård sa...

Jo, jag tar i så jag spricker. Och om det inte är massa ingredienser och såser så duger det inte. Vill egentligen göra god mat på 10 min. Eller så får jag börja samarbeta så mycket med Mikael att allt skär arbete är gjort. Men omelett gillar jag inte. På sin höjd ett stekt ägg på macka, eller kokt med majonnäs på när man är desperat. Men nu är jag så allergisk så jag vågar inte äta äggmat.

modren sa...

Jag skulle - nästan - kunna leva på ägg. Och potatis. Skum kombo.
Du får nog tänka igenom det där med matlagning. Förenkla. Det gör pappa och jag också numera. Hellre mycket enkelt hemlagat än Dafgårds.
Och tänk - snart kommer färskpotatisen. Du kanske skulle ha ett par hinkar på balkongen? Och bara äta kokta med smör?
Det enkla kan vara det bästa.
modren