Dagens pyttipanna

Nu minns jag varför jag inte gillar sommar. Det är för varmt. Vi har 25.2 grader i sovrummet. Och det är inte ens juni än.

Butter. Inte lätt när kroppstermostaten är paj. Känns som om jag får solsting i min egen säng.

Men egentligen är det rätt OK. Åkte kometen till doktorn imorse, det var skönt med luft och ingen jacka. Och läkaren skulle snabbmarkera remissen till kirurgen om gallblåsan eftersom jag har typ pågående anfall. Inte precis nu, men jag hade en känning så sent som igår. Så det blev jag glad för.

Och på vägen hem plockade jag en bukett vitsippor. De konkurrerar med en bukett från finfrämmande igår.

Fast folk dör. Två stycken idag. Eller hundratusen eller så, men två som på lite håll berörde mig extra.

Men Mikaels fot är bättre, och jag kom bara upp i 112 i puls av middagen som Mikael tog över görandet av.

Och jag har betytt något för någon.

Och jag ligger pillrad i sängen halv ett!!

Planen för imorgon är att byta lakan och täcken. Vi är uppe i 25.4 nu fast maken har ändå täcket på sig. Men vi kanske kan lösa det imorgon.

Dessutom hade dosan med mitt näst sista par öronproppar åkt ner på golvet och för en gångs skull hittade jag dem igen. Så behöver Mikael inte stressa till Claes Ohlson.

Rätt okej på det hela taget. Inte jättebra, men jag tål det idag. Imorgon får vi se.

P.S. Det står 26.1 på Mikaels väckarklocka. Visserligen har han haft lampan tänd lite längre än jag (om det ens gör nån skillnad med dagens lampor) men det är ju bra konstigt att det kan gå från vinter till sommar på en vecka. Eller två. Och lika förvånad blir jag varje år.

Sov gott och gör inget som inte jag skulle ha gjort.

1 kommentar:

Anna Linda sa...

Härligt med ett livstecken från dig, och njut vitsipporna för mig också, de finns inte på de här breddgraderna.