För er som inte vet så är "Våge" en sorts skämt, så som Kurt är en sorts saft (svag sådan). Våge innebär ofta ordlekar. Ofta är humorn så torr att jag liksom måste gråta av tristess efter eller till och med på samma gång som skämtet sägs. Man brukar i alla fall inte kunna låta bli att slå sig för pannan och säga åååååååå.
Man kan ha nytta av att kategorisera humor, märkte jag när jag började i Borås vokalensemble. Dan Lind, som leder den, hade Vågehumor. Jag letade i den kategorin i huvudet och drog till med ett Vågeskämt. Dan skrattade högt, mitt på körövningen. Vanligtvis brukar klassens clown inte vara populär på körövningen, men mitt rappa, snabba skämt gick rätt in i krysset, om man säger så.
Men vad var det nu? Jo, Mikael sa två Vågeskämt på varandra idag. Det är nästan max vad man tål på en 48-timmarsperiod.
Medan han var på sjukhuset och fixade Agnes Palms TV var jag hemma och försökte städa på balkongen. Bland annat hade jag inuti den megastora knallgula Ullaredspåsen (som jag trodde var vattentät) hittat bland annat rostade startkablar och en ICA-påse med några mögliga papper i. Jag ville låta honom titta på dem innan jag slängde dem. Han tog upp en kyrkbroschyr och sa: Vägledningen för de unga har ruttnat.
Sen gick det max 10 sekunder och så sa han att han skulle skriva en bantningsbok: Vägledning för de tunga.
Som ni förstår måste vi sova direkt nu. Sånt här går inte att leva med. Det går absolut inte heller att etikettera det här inlägget med Kul.
1 kommentar:
Våge och Dan Lind - nu blir jag ju nostalgisk..
Skicka en kommentar