Dagens, nej, årets bästa!

Okej, när Mikael säger att han älskar mig så är det årets bästa, men den här kommer close second:

Jag skypade en kvart med Bettan igår kväll/natt. Min webbkamera funkade inte så de såg mig inte (och Mia stoppade inte ens huvudet i datorn för att hon trodde att det var för att hon såg dåligt), men jag såg dem. Alla flickor hade gulliga tofsar. Somliga hade mer hår men alla var söta. Bella sa i princip bara hej och sprang sen och lekte. Nonno var där också, så de blev rätt uppjagade, fast det nästan var läggdags.  Mia satt bredvid sin mamma och pratade. Sa viktiga svenska ord, som knäckebröd, ost, bilar, prinsesstårta. Och "Anja". Det är nästan OK att ingen kommer att kalla mig mamma, för när ett litet barn säger Anja faller jag också. Sen sa hon det sötaste: Att hon vill hälsa på Anja. Ja, på engelska såklart, och det var nåt med want to visit Anja. Att jag inte dog. Det ska jag leva på länge. De vet tydligen vilka vi är eftersom de ber för oss varje dag. En sån benefit hade jag inte tänkt på :)

Jag suckar av lycka. Bara suckar!!!!!!!!!!!

Inga kommentarer: