"Vicious people"

Eftersom Robs barn inte läser min blogg fick jag lov att berätta om vilket dåligt exempel deras far är. Hehe.

Jag hade inhandlat mammas födelsedagspresent och hade bett om att få mina syskons del. E hade inte betalat så jag messade andra påminnelsen idag. Fick ett svar att de inte har pengar så jag måste vänta tills den 25. Tyckte det var lite dåligt. Sa att då får ni låna av pappa. Svar: Vi har precis betalat vår skuld, vi vill aldrig låna pengar av honom mer. Låna av H då! Inte det heller. Men det går tydligen bra att "låna" pengar av mig utan att ens fråga mig om lov. Började bli lite sur. Sa att det var deras problem, inte mitt. Så kom det sista, dräpande: Älskar du mig inte mer? (Hon brukar säga så när hon vill att man ska göra saker och ting på hennes sätt, så då blev jag rätt irriterad.)

Grrr. Och under tiden allt detta försiggick pratade jag med älsklingen i telefon. Plötsligt ringer mobilen men jag stänger av den. Det ringde väl en 3 gånger till och jag la på varje gång. Till slut gick det hem (efter messet Är Doris där eller? med tillhörande förklarade svar) och M och jag höll bön i lugn och ro och la så småningom på. Men då var klockan så mycket och med tanke på att jag inte har sovit i natt tänkte jag att jag skulle bli för sur om jag behövde prata med E nu så då messade jag bara att hon kanske ville sova så hon kunde maila mig eller så pratar vi imorgon. Det dröjer inte länge förrän Rob ringer. Han lätt trött och irriterad. Han sa att han försöker sova och undrar vad det är jag sa, eftersom Ellen nu sitter på toa och gråter. Jag blev ledsen men även mer irriterad. Vad ska hon gråta för? Det är hon som är fräck? Jag förklarade saken, men Rob sa att han inte förstod varför jag skulle hassle her om några ynka hundringar, typ. Jag sa att jag förstår att han tar hennes sida -- Det gör jag inte -- Jo, du sa just att jag hassle her. Urghhhh!

Fast forward. Skratt. "Ellen sitter här bredvid, vi har redan fört över pengarna. Jag skämtar bara." Då började JAG lipa! Här har jag dels känt mig hemsk som inte kan låta dem låna pengar av mig (eller rättare sagt som tycker att man ska betala det man köper och inte låta andra lägga ut för det. Och dessutom, hur kan två vuxna människor med bra inkomster ha så ont om pengar -- läs slarva så med sin ekonomi -- att de inte har råd att betala 340:- till en förtidspensionär när det är 20 dar kvar på månaden????!!!) men också fått dåligt samvete för att jag får Ellen att sitta på toa och gråta och Rob att behöva medla när han vill sova. Well, jag var tyst för att tårarna kvävde mig, och Rob lämnade över luren till Ellen. Hon hade anat att jag inte fattade "skämtet" och hade bett honom sluta tidigare, så hon förstod att jag hade blivit riktigt ledsen. När Rob fattade det också blev han rätt förkrossad. Jag menade absolut inte att göra dig ledsen! Det vet jag ju, han är inte nån elak människa. Men han hade fångat Ellens dåliga tendenser så på pricken (inte betala lånade pengar på sekunden, säga Älskar du mig inte mer i läget när man håller på att logiskt sett förlora argumentet mm) vilket också hade gett mig dåligt samvete -- att jag liksom förväntade mig att hela det här faktiskt var sant.

Ja, ja, jag skulle ha lagt mig för flera timmar sen. Men de fick lugna mig med lite roligt skvaller. Om nån arbetskamrat i Tyskland som hade blivit buddhist och lite sånt. Och lite om hur Kochs har det, och Linfords, och Adela, som Ellen hade pratat med ikväll.

Men NU är det dags. Ska bara ta ett av mammas piller och sova som en stock tills klockan 12 imorgon! Och det ÄR okej, ett piller går jag inte upp i vikt av.

Grejen som slår mig är också att hans svenska har blivit för bra! Han lurade mig totalt! Det är ju en positiv sak i alla fall. Och jag sa att jag ska ge igen genom att ringa Mölnlycke och säga att han är pedofil inför hans intervju på tisdag.

Gonatt!

P.S. Förresten, kommentarer på det här inlägget lämnas inte här, utan på mcknightrd@gmail.com :)