Jag uppskattar trädgårdar mer än nånsin, för att jag de senaste typ fem åren försökt ta bort ett eller två ogräs på framsidan och nästan har fallit omkull av ansträngningen. Så de som har grödor och blommor förtjänar all uppskattning för sitt slit och som går hela vägen från planering och kunskap till omtanke som närmast får kallas moderlig.
Men ibland ska man tänka Less is more.
Om ens trädgård ser för överdrivet perfekt ut så har man för lite hobbies och en för stor släng av OCD. Då behöver man omatcha lite. Sätta dit nåt som inte passar. Låta bli att rensa nåt, ha ett snett träd, vad vet jag.
Perfektast är inte vackrast. Ofta är det faktiskt det mänskligt ofullkomliga som är pricken över i.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar