Skillnad på råd

Läste av ren nyfikenhet nån fjantig lista i typ Aftonbladet med ungefärlig titel Så vet du om du ska lämna din partner. Jag minns inte ens vad listan innehöll.

Så var jag idag på Pinterest och såg nåt om Dagliga vanor som stärker ditt äktenskap.

Varför talas det så lite i Sverige om hur man tar makten över sitt eget äktenskap? Man ska ju ha makt över sin karriär, är inte ens familj ännu viktigare? Och ett äktenskap är inte nåt som händer, hipp som happ. Det är lätt för mig att säga. Jag har bara varit gift i åtta år. Men jag säger det inte av erfarenhet bara, utan mest på grund av min övertygelse. Varför skulle man ens gifta sig med någon om man inte hoppades att det skulle vara Den Stora Kärleken för Resten av Livet? Och om man kan påverka andra saker i sitt liv, varför kan man inte påverka sitt äktenskap? En skilsmässa eller separation händer inte av sig själv. Det är inte så att plötsligt en dag står man där, helt oskyldig, och bockar av alla tolv punkterna på listan Så vet du att du ska lämna din partner. Nej, man har gått dag efter dag utan att göra några Dagliga vanor som stärker äktenskapet. Brasklappen är såklart att man inte kan tvinga den andra att satsa likadant och därför skiljer folk sig även trots de bästa intentioner.

Vi har massor med skilsmässor i min familj, både min ursprungliga och min nuvarande. Så jag sitter verkligen inte på några höga hästar. Men jag tror att ett äktenskap kan vara det vackraste och mest värdefulla som finns. Att det är värt att kämpa för. Inte att det per automatik gör ditt liv mer romantiskt, verkligen inte, men att det finns ett långsiktigt värde i kärlek. Aktiv, beslutsam, självuppoffrande kärlek, för den ger tusenfalt tillbaka, om man bägge två är med på saken. Jag kan inte skylla på Mikael om jag inte är lycklig. Det är inte hans ansvar att göra mig lycklig, det måste jag göra själv. Men när ens målsättning är att göra den andra lyckligare, då händer nåt magiskt, mer magiskt än när prinsessan får prinsen på filmen. Då händer Vardag. Vardag som gör att jag blir starkare och bättre på att möta livet, dag efter dag, för att vi går i armkrok och samtalar och stöttar varandra. Och då kan även ett litet tempo, som mitt, vara positivt, för vi går ju i alla fall tillsammans.

Bröllop må vara ett av mina livslånga intressen. Älskar klänningar, blommor, färger, vackra ting. Men ett bröllop är ingenting mot ett äktenskap. Hjälp, vad jag är glad för Mikael.

Och om vi vinner på Lotto så skulle jag bjuda till stor bröllopsfest med middag på gustavianska stolar. Efter att ha gått ner 40 kg i vikt. Då kan jag ha nåt sånt här på mig. Vi har i alla fall redan levt lyckliga i nästan alla våra dagar.

3 kommentarer:

Monica sa...

Vilka vackra tankar! Och klänningar. Hoppas drömmarna går i uppfyllelse. Kram.

modren sa...

Vackert och klokt. Precis som du själv.
Men genomskinliga klänningar är inte min grej.
modren

Anja Olergård sa...

Nej, vi snackar foder till de där klänningarna! Jag tyckte det var så självklart att inte gå omkring som med ett nattlinne att jag ie ens poängterade det.