Läste förut idag om det förfärliga att en 10-åring har strypt en 4-åring med ett hopprep. I domstolen satt han med näsan över en mobiltelefon, till synes oberörd, medan mamman satt och grät.
Barnpsykologer har uttalat sig och sagt att det måste ha fattats något, kärlek och gränsdragning. Till exempel kan små barn bita och slå, men när de lär sig att det gör ont, så lär de sig också att styra sitt våld.
Och nu i juletider kan man prata om saker som fattas. Men som en person nyss kommenterade på Fejan:
Det finns bara en sak som kan rubba barnets känslobalans: brist på kärlek. Det barn som inte känner sig älskad och sedd kommer aldrig att känna sig hel som människa, oavsett stora och dyra paket från jultomten. För den som inte har julen i sitt hjärta kommer aldrig att finna den under granen. Grundaren av julen, som själv var ett barn, har lärt mig detta. (Louis Herrey)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar