Sämsta filmen, värsta natten, bästa pojkvännen

Igår hyrde vi film på Konsum (!!). Det skulle vara en romantisk komedi och den hette --- va? Den ligger inte på DVD-spelaren? Mikael måste ha tagit med sig den igår så jag skulle slippa lämna tillbaka den själv. Hur gullig är han??? Anyway, på imdb står det att den heter Feast of Love på engelska. Detta står som underubrik/tag:

There is a story about the Greek Gods; they were bored so they invented human beings, but they were still bored so they invented love, then they weren't bored any longer. So they decided to try love for themselves. And finally, they invented laughter, so they could stand it.

Låter väl bra? INTE!!! Den var värdelös faktiskt. Skrattade vi nån enda gång? Var det nåt vi upplevde var romantiskt? Näe! Faktum är att M t o m blev lite ledsen av den. Men eftersom män är så shallow (???) botade vi det med lite pussande (???) tills jag började lipa för jag hade svarat nåt om att jag har en liten viktkris (när jag sa det blev det så sant och "nära" och de nyinköpta plaggen från "tjockavdelningen" hånar mig för att de sitter så väl) och sen fanns det inget lock till den tunnan längre. T o m när jag stod och borstade tänderna fick jag titta bort från spegeln för att inte börja gråta för min tjocka.

Och en olycka kommer ju sällan ensam. Så jag lipade för min slarviga ekonomis skull och att jag är så penninglös, och lite till för att jag är tjock. Plötsligt kom jag på att M inte tycker jag är "vacker TROTS" utan bara vacker. Hade jag inte haft honom hade nog självföraktet varit totalt! Det föll säkert några tårar över det också och över hans fantastiskhet. Jag hade torra stunder emellan, men började säkert gråta om igen 20 gånger på kvällen/natten. T o m en gång när M läste en artikel i Liahona för mig. Och varje gång fick jag mer och mer huvudvärk. Men Mikael masserade mig i pannan. Allstå, den karlen har ni missat!

Sen, för att göra en lång historia kort, satt han hos mig och pratade om allmäna saker som inte fick mig att gråta, och smekte mig på benet och armen och masserade pannan och bad och lite till, tills jag somnade. [Det tog EN STUND!!!!!!!!!] Då åkte han hem. (Fast först rensade han upp i köket. Finns det nåt lämpligt bäst-i-världen-pris till honom??) Jag har nog aldrig varit med om att någon har varit så snäll mot mig och tagit hand om mig så. Äh, dina föräldrar, sa han, men det är inte samma sak. Och de har inte suttit och hållit stånd mot gråten i väntan på sömnen i flera timmar.

Som tack ska jag laga den där 5-rätter middagen jag hade planerat till Alla Hjärtans förut i år, men som inte blev av. Fast inget räcker som tack. Han har nog köpt mig för evigt nu :)

2 kommentarer:

Rob & Ellen sa...

När jag matade dig med macka efter mission då? Eller alla gånger jag försökte hindra dig från modemissar alla grande? Eller när jag smetade ditt krämrouge på dina vita väggar? Känner mig lite förfördelad faktiskt.

~Michaela sa...

Såååååå gulligt. Det är inte illa det :) Vi har det bra vi tjejer som har fångat de bästa karlarna i världen.
stor puss o kram - Michaela