Vi hade slut på tacopulver härom dagen så jag tog ett recept på nätet. Det stod nån sorts peppar som vi inte hade så jag tog de två sorterna vi hade och lite mindre, för säkerhets skull. Men alltså, det brände i munnen och Mikael började nästan sjunga. Och vi har aldrig ätit så lite köttfärs och mycket gräddfil och ost i tacosarna.
Resterna av köttfärsen stoppade Mikael i en låda i kylen. Optimistiskt, helt klart. Men vem slänger köttfärs? Idag skulle jag vara duktig och göra resterna ätbara. Tog ett paket färsk pasta, den starka köttfärsen samt en burk creme fraiche.
Ni kan ju gissa.
Stackars Mikael som kommer hem klockan nio efter tolv timmar på jobbet och ska äta den maten. Jag fick bara i mig en bråkdel av min portion.
Så var varsam med vilken sorts chilikrydda ni använder. De äro ingalunda jemlika.
Och, som alla väl vet, så är det tillrådligt att krydda liiiiite först och sen smaka. Värdelöst att man inte ska komma ihåg såna grundläggande principer. Så är det att vara kognitivt funktionshindrad.
Själv ska jag gå upp och ta ett glas mjölk och snyta mig. 🌶️🌶️🌶️🌶️🌶️
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar