Återkomst?

Jag har ju inte varit feberfri två dar i rad på en månad, men nu är det tre dar på raken. Dock hade vi besök idag pga Mikaels födelsedag så kanske blir det feber idag också. Men poängen är att jag verkar se slutet på den här julkraschen. Det är ganska skrämmande varje år att kraschen blir fre och längre ich jag vet inte förrän jag börjar hämta mig efter flera veckor ol jag över hu du taget kommer att hämta mig. Jag såg en siffra på hur många med ME som blivit permanent försämrade av en enskild aktivitet och det var typ 60%. Jag minns att en tjej sa att hon gav sig ut på cykeln, som hon brukade klara, men den gången kraschade hon och hämtade sig aldrig. Kraschade i bildlig betydelse. Så när jag överanstränger mig många gånger på raken utan att återhämta mig emellan och är dålig länge så är det riktigt läskigt också. Som Är det här mitt nya normala? Jag har haft dagar när jag bokstavligen bara tagit mediciner, ätit middag som Mikael lagat, gått på toa, tagit mediciner, gått på toa, lagt mig, och fått feber av det. 

Så att jag varit feberfri tre dagar i rad den här veckan gör att jag känner mig lättad och mycket glad. 

Och då tänker jag att jag ska försöka börja blogga lite igen. 

Så dagens inlägg ska handla om bebisar. 

Vi hade Thilo här idag. Han sitter snällt hos vem som helst och är jämt så nöjd. Men när de skulle gå hade Miri klätt på honom overallen och sen tog jag honom medan de andra klädde på sig. Han var inte precis missnöjd, men han tittade på och var extra alert och lite stirrig. Han ville inte precis bort från mig men mot de andra. Jag tolkade det som att han begrep att de skulle gå och han ville bara kolla så han skulle få följa med dem.

 

Däremot ville de andra barnen gärna stanna kvar. Och sova över i vår säng osv. Då blir man så glad. 

Och Emmi frågade om jag hade kvar kronan jag hade på bröllopsfotot. Så gulligt. 

När vi träffade dem härom dagen i samband med Miris födelsedag sprang de ut för att möta mig och det är ju sånt man gömmer och begrundar i sitt hjärta. 

Har haft nattångest ganska rejält i två veckor så det blir mycket tänka på barnbarnen och syskonbarnen för att ha rätt sinnesstämning.

Är så förfärligt rik på älskade barn.